Luleå kommun har ekonomiska problem. Detta riskerar nu att resultera i försämringar av kärnverksamheten eller i stora skattehöjningar. Ingendera vore bra för kommunen. Snabba och plötsliga minskningar av välfärdsåtagandet tenderar förstås att vara problematiska för delar av befolkningen. Skattehöjningar, i det här fallet stora skattehöjningar, skadar företagsklimatet och näringslivet, minskar antalet jobb och försämrar förutsättningarna för att Luleå skall kunna förbättra sitt välstånd.
Men det finns en tredje väg som kan vara lösningen – effektiviseringar som gör det möjligt att få ut mer verksamhet för skattepengarna. Effektiviseringar innebär alltså att göra saker smartare, vilket inte alls är det samma som plötsliga nedskärningar av välfärden. Det senare kan man däremot tvingas till om man försummat arbete med det första.
Hur är det då denna möjlighet ser ut för Luleå? Under 2017 lanserade Svenskt Näringsliv en stor studie om kommunal effektivitet i hela Sverige, studien gjordes av experter på WSP. Den beräknade effektiviseringspotentialen i hela kommunsektorn uppgick till över 40 miljarder kronor. Mycket enkelt beskrivet gick metoden ut på att plocka fram referenskommuner inom olika kommunala kärnverksamheter. Dessa referenskommuner kännetecknas av att ha både hög kvalitet och låga kostnader. Allting är rensat för kommunspecifika faktorer så som till exempel utbildningsnivå, avstånd i äldreomsorgen med mera med mera – så att kommunerna blir jämförbara. Sedan räknar WSP ut vad en specifik kommun, eller alla kommuner, skulle kunna spara in genom att bli lika bra som referenskommunerna.
Denna studie utökades sedan till att mer specifikt studera särskilda kommuner, däribland Luleå.
Studien visade med all önskvärd tydlighet att Luleå borde arbeta mycket mer med dessa frågor. Vad gäller förskolan i kommunen kännetecknas den i studien av att ha både låg kvalitet och mycket höga kostnader. Samma sak gäller grundskolan och äldreomsorgen. På dessa för välfärden så viktiga områden har kommunen alltså hamnat i den sämsta av världar med höga kostnader och låg kvalitet. Gymnasiet hade lite bättre resultat men fortfarande höga kostnader. Studien visade på en enorm effektiviseringspotential för Luleå. Genom att bli lika bra som referenskommunerna kan Luleå spara in 604 miljoner kronor – eller 20 (!) procent. Det motsvarar en skattesänkning om nästan fem kronor (4,86) 2017.
Det är förstås sant att detta är en teoretisk räkneövning. Men i ljuset av den allvarliga situation kommuner har och inför risken att skatten höjs på ett sätt som allvarligt skadar näringslivet är dessa resultat för viktiga för att viftas bort. De kommuner som Luleå jämförts med är idag existerande kommuner som, tvärt emot Luleå, förenat hög kvalitet med låga kostnader. Minns att siffrorna är rensade för strukturella skillnader – Luleå kan jämföra sig med dessa kommuner.
Dessutom är detta i någon mening en statisk studie, den tar inte hänsyn till den potential som sannolikt kommer i och med att digitaliseringen gör intåg i välfärden.
Säg trots detta att effektiviseringspotentialen är hälften av vad studien visar, det motsvarar en skattesänkning (eller utebliven höjning) om 2,43!
Kommuner som lyckas med effektivisering arbetar uthålligt och målmedvetet med frågan. De låser sig inte vid någon specifik framräknad siffra men gnetar år efter år på med smarta lösningar som till sist ger resultat. De gnäller inte över sina ”unikt svåra förutsättningar” och avfärdar inte tal om effektiviseringar som ”teoretiskt tjafs”
De stora risker som Luleås näringsliv och innevånare nu står inför är det hög tid att kommunens politiker och tjänstemän också anammar det arbetssättet. Allt annat vore mycket ansvarslöst. Det går att undvika skadliga skattehöjningar och drastiska nedskärningar.
Hans Andersson
Regionchef, Svenskt Näringsliv Norrbotten