Så kickstartar vi Norrbottens tjänstesektor

De senaste tre månaderna har varit mycket tuffa ekonomiskt. Konsumtionen har störtdykt.

Stockholm 14 maj. Pressträff med finansminister Magdalena Andersson (S) med nya ekonomiska stödpaket.

Stockholm 14 maj. Pressträff med finansminister Magdalena Andersson (S) med nya ekonomiska stödpaket.

Foto: Ali Lorstani/TT

Debatt2020-07-08 03:26
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De internationella handelsförbindelserna har också minst sagt komplicerats.Pandemins ekonomiska konsekvenser kan aldrig jämföras med förlusterna av människoliv eller med det lidande som många sjuka fått utstå, men de får heller inte underskattas.

Tjänstesektorn är en jobbmotor av sällan skådat slag. Den sysselsätter tre av fyra personer i Sverige, har skapat nio av tio nya jobb det senaste decenniet och står för mer än hälften av landets BNP. Innan coronakrisen slog till med full kraft stod tjänstesektorn för 36 procent av alla jobb i Norrbottens län, privat vård, skola och omsorg borträknat. Siffrorna avser 2018, SCB:s färskaste, och visar på sektorns stora betydelse för regionen.

Regeringens räddningspaket har visserligen dämpat den ekonomiska härdsmältan men risken är fortfarande överhängande för ökande antal konkurser och varsel. Framtidstron har fått sig en rejäl knäck, vilket innebär att såväl konsumenter som arbetsgivare blir alltmer försiktiga.

Den ekonomiska krisen som pandemin föranlett tydliggör vikten av öppenhet och internationell handel samt betydelsen av fri företagsamhet för ekonomisk tillväxt och jobbskapande. Spelar vi korten rätt, finns det en god möjlighet att 2020 blir ett tillfälligt hack i tillväxtkurvan. Om inte, löper vi risken att krisen dröjer sig kvar och skadar ekonomin på djupet. Med dagens BNP-nivå på ca 5 000 miljarder motsvarar en 2 procentenheter högre tillväxt närmare 1 100 miljarder på 10 år. Kloka ekonomiska beslut idag är därför avgörande för morgondagens välstånd.

Almega har tagit fram tio förslag för en återstartad ekonomi med goda, långsiktiga tillväxtförutsättningar. Utgångspunkten ligger i tjänstesektorns utmaningar och behov och paketet omfattar kickstarts-, hållbarhets- och tillväxtinvesteringar på drygt 150 miljarder.

1. Sänk företagens kostnader för att anställa, arbetsgivaravgiften, så att arbetslösheten inte biter sig fast på en hög nivå.

2. Sänk tjänstemomsen temporärt för att få igång konsumtionen.

3. Investera i digital infrastruktur som snabbt bredband och 5G.

4. Reformera Lagen om anställningsskydd samt Arbetsförmedlingen för att stärka Sveriges anpassningsförmåga och snabbare ta oss ur krisen.

5. Främja arbetsgivarnas och arbetstagarnas investeringar i kompetensutveckling genom att införa ett kompetensavdrag, en indirekt subvention av personalutbildning.

6. Beta av den växande vårdskulden genom att ta hjälp av fristående vårdgivare.

7. Expertskatten gör det lättare att rekrytera utländsk expertis till Sverige. Tyvärr har Sverige hårdare krav än övriga OECD-länder. Förläng tiden med lägre expertskatt från tre till fem år.

8. Inför skattelättnader för att stimulera klimatkompensering och hållbara investeringar.

9. Tidigarelägg den nationella planen för järnvägens upprustning. Bygg nya stambanor och öka kapaciteten för godstransporter på järnväg.

10. Så länge smittspridningen pågår i samhället bör staten ta den sjuklönekostnad som överstiger den genomsnittliga sjuklönekostnaden som rådde innan pandemin. 

Dessa tio förslag skulle öka möjligheterna för hela Sverige och alla svenska tjänsteföretag att ta sig ur krisen och undvika en arbetslöshet som permanentas på högre nivåer.