SÀkra jobben och stÀrk konkurrenskraften

Ska industrin lyckas med den gröna omstÀllningen mÄste ramvillkoren komma pÄ plats och regeringen mÄste hÄlla högt tempo i energipolitiken och snabba pÄ tillstÄndsprocesserna, skriver debattören.

Yrkesprogrammens koppling till industrin behöver stÀrkas, anser debattören.

Yrkesprogrammens koppling till industrin behöver stÀrkas, anser debattören.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Debatt2024-01-01 04:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Den globala klimatomstÀllningen innebÀr en stor möjlighet för svensk industri. Det handlar exempelvis om infÄngning av koldioxid med CCS-teknik och om investeringar i fossilfri stÄlproduktion dÀr koleldade masugnar ersÀtts med ljusbÄgsugnar. Samtidigt utgör gruvornas metaller nödvÀndiga komponenter i framtidens batterier och skogens produkter bidrar till hÄllbara förpackningar och till biodrivmedel.

Industrins gröna omstĂ€llning bidrar Ă€ven positivt till sysselsĂ€ttningen. Enligt berĂ€kningar kommer hittills kĂ€nda satsningar kunna skapa 50 000 nya jobb de nĂ€rmaste Ă„ren. Industrietableringarna ger i sin tur positiva effekter i det lokala nĂ€ringslivet genom att skapa Ă€nnu fler jobb. Det kan till exempel handla om restauranger eller företag i upplevelseindustrin. Ringarna pĂ„ vattnet Ă€r mĂ„nga. 

Det Àr nu viktigt att nödvÀndiga ramvillkor kommer pÄ plats sÄ att industrin kan stÀlla om och samtidigt behÄlla sin konkurrenskraft.

För det första handlar det om kompetensförsörjning. Var fjĂ€rde medarbetare i basindustrin gĂ„r i pension under kommande tioĂ„rsperiod och gymnasieskolans industritekniska program utexaminerar i dag mindre Ă€n hĂ€lften av de som industrin behöver rekrytera. Ekvationen gĂ„r inte ihop. 

Utbildningarna mĂ„ste dimensioneras efter behoven och spegla det regionala kompetensbehovet bĂ€ttre. Yrkesprogrammens koppling till industrin behöver stĂ€rkas och det behövs satsningar för att öka attraktiviteten pĂ„ det industrialistiska programmet. Vidare bör urvalsreglerna för Yrkesvux Ă€ndras sĂ„ att fler fĂ„r möjlighet till yrkesvĂ€xling och livslĂ„ngt lĂ€rande. Industriarbetsgivarna pĂ„minner ocksĂ„ om vikten att fortsĂ€tta vĂ€rna omstĂ€llningsstudiestödet. 

För det andra handlar det om att accelerera tempot i energipolitiken. För att klara av klimatomstĂ€llningen krĂ€vs en kraftigt ökad elproduktion. Analyser visar pĂ„ ett ökat behov frĂ„n industrin med 70 TWh redan till 2030 och behovet förvĂ€ntas öka med 130 TWh fram till 2040 jĂ€mfört med dagens nivĂ„ pĂ„ knappt 50 TW. Regeringens utredning om ny kĂ€rnkraft Ă€r vĂ€lkommen och nödvĂ€ndig. Det finns ingen tid att förlora. Samtidigt Ă€r det viktigt att vindkraften utvecklas och byggs ut. 

 

För det tredje mÄste tillstÄndsprocesserna bli snabbare. Det behövs tydliga styrmedel och en effektivisering av tillstÄndsprövningarna. Industrin behöver fÄ besked om utbyggnad, ombyggnationer och nyetableringar. Vi Àr medvetna om att regeringen utreder tillstÄndshanteringen men det gÄr för lÄngsamt.

Ta vara pÄ de möjligheter som finns i Sverige nÀr det gÀller tekniskt kunnande och viljan att lyckas med den gröna omstÀllningen. UtgÄngspunkten mÄste vara att stÀrka och sÀkra industrins konkurrenskraft. DÄ kan industrin fortsÀtta investera i Sverige, skapa jobb i hela landet och dÀrmed intÀkter till vÀlfÀrden samtidigt som den stÀller om.