Vart är det svenska entreprenadskogsbruket på väg? På kort tid har flera av landets större skogsindustrier bestämt sig för att säga upp ett antal erfarna entreprenörer. Samtidigt står dörren öppen för andra att bemanna skogsmaskiner med snabbutbildad utländsk personal som har låg, eller ingen erfarenhet alls.
Så länge man följer skatteregler, arbetsmiljölagstiftningen och klarar sig från lönedumpning står det naturligtvis alla fritt i en värld som bygger på en fri marknad.
Men etiskt, moraliskt. Vilka blir konsekvenserna på längre sikt? Vilka signaler skickar vi till alla som vill in i näringen – blivande förare och entreprenörer? Och vad ska politikerna tro mitt i en tid när det svenska skogsbrukets framtid hänger på en skör gren?
Kortsiktigt kan det kanske låta som tämligen enkla beslut att bemanna med personal från öst för att tjäna ytterligare några kronor. Men blickar man längre mot horisonten kommer det att betala sig dyrt.
Skogen är måhända en framtidsbransch men vem vill arbeta i en näring där prisdumpning från redan låga nivåer ska vara det enda rådande? Det gagnar knappast kvaliteten på jobbet som ska utföras.
Det är våra förare och övriga verksamma i de gröna näringarna som idag håller den svenska landsbygden levande – och vi är stolta över att vara Europas kanske skickligaste på att ta vår miljöhänsyn i god dialog med våra kunder. Var ligger framtidstänket och vår tidigare gemensamma ambition att försöka skapa en attraktiv näring på en sund marknad?