Återigen har Niklas Nordström (S) använt Norrländska Socialdemokratens (NSD) ledarsida för att slå ett slag mot motståndet till de planerade nedläggningarna av skolor och förskolor, som är en del av de stora S-M-märkta nedskärningarna.
Han klumpar ihop oppositionspartiers som han anklagar för att sakna svar och vägra ”ta ansvar”. Inledningsvis saknar den som höjer egna lönen, åker limousinservice på New York-resan och ger mer partistöd till sig själv trovärdighet att upplysa om att det ”inte finns pengar”. Likaså klingar appellerna om ”långsiktig hållbarhet” och omsorg om framtida generationer illa från en makthavare som, exempelvis, dubblerar som flyglobbyist. Med det sagt välkomnar Rättvisepartiet Socialisterna (RS) alla tillfällen att berätta vad vi ”vill ha istället”.
RS, vars medlemmar deltar fullt ut i skolkampen och i alla protester mot nedskärningar, vill att nedläggningarna av skolor och förskolor stoppas, att stordriftsprojektet ”Framtidens skola” skrotas och att en ny utvecklingsplan för skola och förskola tas fram i genuin dialog med experterna i verksamheten – personal, elever och föräldrar.
Vi utgår från de verkliga behoven hos luleborna, unga som gamla, personal och ”brukare”, i sin helhet och med klimathänsyn. Därför gör vi allt vi kan för att kämpa emot nedskärningar och nedläggningar.
RS alternativa budgetförslag visar hur Luleå kommun skulle kunna slopa alla nedskärningar på skola, omsorg och övrig nödvändig verksamhet och istället skära på höga politikerlöner, partistöd, ”representation”, PR, ”näringslivsfrämjande åtgärder”, elitsatsningar och överdrivet konsultanvändande. Satsningar som sex timmars arbetsdag med bibehållen lön skulle bidra till minskade kostnader för sjukskrivningar; fasta vikariepooler, utbildningssatsningar och höjda lärarlöner skulle göra det lättare att hantera bristen på personal och möjliggöra ökad personaltäthet.
”Långsiktigt ansvar” som Nordström efterlyser betyder för oss att när pengar saknas för grundläggande service i hela kommunen, då måste vi slåss för mer! Vi håller med Nordström om att Luleå liksom de allra flesta kommuner (och regioner) står inför stora ekonomiska problem. Nedskärningshetsen han driver grundar sig i att statsbidragen till kommuner och regioner utarmats de senaste 30-40 åren, som en del i en massiv omfördelning av samhällets resurser till förmån för de superrika. Det handlar om ett systemfel och går inte att ”effektivisera” sig ur.
RS ser inte höjd kommunalskatt som en lösning – problemet är att de stora resurserna i samhället inte går till löner, som skattas kommunalt, utan läggs på hög hos några superrika promille av befolkningen. Svaret måste vara att kämpa för att vända utvecklingen och istället fördela samhällets resurser enligt de verkliga behoven hos människor och miljö. Det är en verklighet ingen kommer undan, som S-ledningen försöker låtsas bort.
Sverige är rikare än någonsin, men medan välfärden svälter har privata förmögenheter, främst i storstäderna, femdubblats sen 1990. Storföretagens aktieutdelning 2018 – 263 miljarder kronor – motsvarar vad det skulle kosta att införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, gratis förskola och kollektivtrafik (i hela landet!), hela kostnaden för asylmottagningen, gratis sjukvård och mediciner för alla, och dessutom bli över till cirka 100.000 välfärdsjobb.
Därför vill RS kämpa för massivt ökade statsbidrag, gemensamt med människor i andra kommuner och regioner. Vi vill ha ett välfärdsuppror och en socialistisk samhällsomvandling istället, för ett samhälle med levande landsbygd, skola med barnens behov i centrum, jobb vi inte blir sjuka av, fritid för engagemang och kreativitet, utan klyftor, klimatförändringar och förtryck. Vi är övertygade om att S nuvarande politik kommer att leda allt fler till samma slutsats.
Liv Shange Moyo,
Rättvisepartiet Socialisterna