Läste före detta styrande regionrådet Anders Öbergs debattinlägg i Norrbottens-Kuriren den 30 oktober. När man läser det en andra gång, börjar man bli fundersam, minns han vem som styrt landstinget/region Norrbotten före 2018? Och vart vill Anders Öberg?
Han konstaterar att något inte står rätt till när människor i Norrbotten är oroliga för om de kommer att få hjälp i tid. Den oron har ju vuxit de senaste decennierna medan Anders och hans kollegor har styrt i Norrbotten. Man hör ju att den nuvarande regeringen i region Norrbotten inte är så duktiga enligt Anders Öberg, så vem ska då sköta detta när båda två inte klarar av det? Man blir fundersam.
Han vill att vården självklart ska finansieras av det offentliga, det vill säga. av politiker som ska hantera andras pengar samtidigt som de har politiska vinstintressen var fjärde år. En stor majoritet av vårdens verksamheter i länet drivs av regionen och kommunerna, men ändå ser Anders Öberg att allt inte är bra, vem ska då driva vården? Man blir fundersam.
Sedan många år tillbaka (med S-lett/ledd landsting/region), har antalet stafettläkare i regionen ökat hela tiden och Anders Öberg tycker att man ska få träffa samma läkare vid varje besök på hälsocentraler och sjukhus. Det blev alltså sämre med S, Mp och V i den politiska ledningen. Den nya ledningen gillar han inte heller, så vem ska då styra? Man blir fundersam.
Som kristdemokrat tycker jag att vi i all ödmjukhet ska försöka att lära oss av det bästa från det offentliga och det bästa från det privata och låta båda fungera parallellt. Vi behöver inte gå så långt, lär av Vittangi och Övertorneå vad gäller hälsocentraler.
En är privat, den andra offentligt ägd och båda fungerar bra. Sedan finns det många regioner att söka goda exempel i, en del S-styrda andra borgerliga. Även här kan vi glömma den politiska prestigen.
Som politisk ledning borde vi också vara ödmjuka och använda vår arbetstid som betalas av skattebetalare och få goda råd av personalen. Jag och några andra kristdemokrater var för några år sedan på besök i Sunderbyn på BUP. Chocken sitter fortfarande i mig efter beskedet: - första gången politiker besöker oss med frågor om hur det kan bli bättre.
Jag är fortfarande beredd på att låta mig väljas till regionråd och konstaterar att det finns mycket att göra. Tvivlen kommer, klarar jag av att hålla mig ödmjuk och lyhörd? Man blir fundersam?
När jag kommer till slutet av debattinlägget så blir jag faktiskt glad, Anders börjar sjunga kristdemokratiska toner. Han tänker på de äldre, de som i alla år betalat skatt för att spara pengar i statens/regionens/kommunens bankvalv, för att få ett drägligt liv de sista åren ifall de behöver vård. Kanske han tänker byta parti? Man blir fundersam.
Håkan Kero,
regionrådskandidat (KD)