Nu måste riksdag och regering ta tag i en ny Barentsbana för godståg mellan Kaunisvaara samt befintlig järnväg i Svappavaara i norra Norrbotten. Forskarrön visar nämligen på tidigare okända malmtillgångar på mer än två miljarder ton råmalm, huvudsakligen järn men också grafit och andra mineraler.
I sommar startar gruvbrytningen i Kaunisvaaragruvan igen efter Northlands konkurs 2014. Det nya bolaget Kaunis Iron med rejält eget kapital och kraftigt höjda premier för hög malmhalt (bland världens högsta järnhalter) har helt andra förutsättningar till lönsam drift än föregångaren.
Specialbyggda malmlastbilar drivna med fossilbränsle ska gå i skytteltrafik till Svappavaara där malmen lastas på järnväg för vidare transport till djuphamnen i Narvik. Nuvarande säkra malmtillgång i Kaunisvaara räcker för minst 20 års brytning, potentialen är dock betydligt längre.
Trafikverket har anlitat tre forskare vid Luleå tekniska universitet och GeoVista i Luleå för att undersöka ytterligare malmtillgångar i området som kunde säkra finansieringen av en järnväg mellan Kaunisvaara och Svappavaara.
Deras rapport visade att det finns nära en miljard ton säkrade tillgångar till järnmalm och minst 21 miljoner ton grafit, en mineral som blivit het på grund av den nya atomtunna materialet grafen som gav Andre Geim och Konstantin Novoselov nobelpriset i fysik 2010.
Och inte nog med det. Forskarna undersökte också potentiella tillgångar och fann nästan en halv miljard ton ytterligare järnmalm, samt flera andra högintressanta industrimineraler. Totalt en malmbas på 2,3 miljarder ton.
Järnmalmen skulle räcka för minst 20 års brytning med LKAB:s nuvarande brytningstakt och 128 år med Kaunisvaaragruvans brytningstakt.
Forskarrapporten lades på is när Northland Resources gick i konkurs 2014. Nu är förutsättningarna åter helt nya efter gruvstarten i Kaunisvaara.
Med ett blygsamt malmpris på 80 dollar per ton inklusive premier för hög järnhalt handlar det om järnmalm till ett dagsvärde av 51 miljarder kronor. Till det kommer att malmbasen nästan alltid utökas kraftigt genom ytterligare provborrningar när brytning väl är igång i en gruva.
I området finns också stora skogstillgångar, som idag också körs långa sträckor med fossilbränsledrivna lastbilar till industrin. Att få dem på räls skulle stärka övergången till fossilfria transporter rejält. Ett tåglast med virke motsvarar 25 lastbilar på väg.
Sverige står för drygt 90 procent av järnmalmsproduktionen inom EU. Att Vänsterpartiet arbetar för att hela Sverige ska ha en hållbar utveckling inom området är självklart. En del i detta är att satsa på transportlösningar som fyller Miljöbalkens tillämpning om att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas.
Därför vill vi att staten ska satsa på ett industrispår mellan Kaunisvaara och Svappavaara – en Barentsbana som dessutom knyter samman järnvägsnäten inom hela Barentsregionen. Bland annat skulle Barentsbanan kunna tillgodose nordfinska gruvors behov av djuphamn i Narvik.
Att bygga järnväg är målet men det tar tid. Därför vill vi som delmål bygga en genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando som kan elektrifieras och användas med nya innovativa transportfordon på hjul. Trafikverket har år 2013 gjort en grundlig utredning om en genväg mellan dessa orter. Genom att verkställa den och elektrifiera den, skapar man både förutsättningar för järnväg och en miljövänligare transport av malmen från Tornedalen.
Anna K Kostet
Kommunalråd (V) Pajala Kommun
Birger Lahti
riksdagsledamot (V)