Turerna kring Transportstyrelsens dataaffärer har på senare tid skapat turbulens i det svenska samhället. Frågan är dock om det är det enskilda fallet som är det mest upprörande eller den styrmodell för offentlig verksamhet som agerandet baserar sig på.
Upptakten till den inträffade krisen var ju att landets körkorts- och fordonsregister skulle skötas av ett privat företag via outsourcing och att ivern att genomföra affären i tid och inom budget ledde till att man från Transportsstyrelsens sida bortsåg från att rikets säkerhet kunde ta skada av det sätt man valde att genomföra affären på.
Orsaken till att man skötte sakerna på detta vis står att spåra i den ledningsmodell för offentlig verksamhet som kallas New Public Management. Denna modell som först lanserades i Margaret Thatchers Storbritannien på 1980- talet innebär i korthet att man vill minska byråkrati och onödiga kostnader i offentlig verksamhet genom att driva så mycket som möjligt av verksamheten i bolagsform eller i former som i stor utsträckning påminner om privata driftformer. Man fokuserar också mycket på kontroll och uppföljning samt på utkrävande av ansvar av de delar av en organisation som inte levererar resultat utifrån förväntningarna.
Denna styrmodell har fördelar i att den minskar byråkrati och öppnar för entreprenöriellt tänkande i offentlig sektor men har också nackdelar. Några av dessa nackdelar och följderna därav har blivit mycket tydliga på senare år och illustreras på ett utmärkt sätt av Transportstyrelsehändelserna.
All offentlig verksamhet lämpar sig inte för att drivas i bolagsform eller genom outsourcing. Data som berör rikets säkerhet skall inte hanteras av någon annan än staten själv. Det är orimligt att tro att främmande makt inte skall försöka dra fördelar av att känsliga uppgifter handhas av utländska företag utan annat än kommersiella bindningar till Sverige.
Den minnesgode drar sig också till minnes att man för cirka tio år sedan diskuterade att lägga ut delar av försvarsmaktens verksamhet på entreprenad via Blackwater - liknande privata företag som skulle tillhandahålla militära eller liknande tjänster till försvarsmakten - ett i sanning korkat initiativ.
Samhällsservice i bolagsform kan skapa ett ojämlikare Sverige. Samhällsservice i bolagsform fungerar säkert bra i tättbefolkade delar av landet men fungerar sämre i de delar där befolkningsunderlaget inte medger några vinster av verksamheten. Härigenom växer klyftorna mellan stad och glesbygd och ger upphov till att forskare på fullt allvar kallar delar av vårt land för ekonomiska skräpytor fastän de är lika mycket Sverige som de ekonomiskt lönsamma delarna av landet.
En ytterligare följd av att skillnaderna mellan stad och land ökar är att känslan av utanförskap i glesbygden skapar en grogrund för diverse populistiska missnöjespartier som frodas i människors misstroende mot det samhälle som man uppfattar inte levererar det befolkningen efterfrågar och har rätt till.
Fokuseringen på ansvarsutkrävande riskerar att minska nytänkande och ansvarstagande i besvärliga situationer. Om fokus i uppföljningen hela tiden ligger på att hitta syndabockar och kräva ut ansvar av dem när något går fel kommer medarbetare att tänka sig för innan de tänker nytt och tar egna initiativ. Fokuseringen på ansvarsutkrävande riskerar därför att skapa ett minskat ansvarstagande på alla nivåer i lägen där det skulle behövas som bäst.
Kontroll och standardisering kan inte värderas högre än produktion av samhällsnytta. Om fokus i en organisation ligger tyngre på kontroll och standardisering av verksamheten än att faktiskt producera något riskerar den organisationen att hamna i en situation liknande den som försvarsmakten befann sig i för några år sedan där man till ungefär samma kostnad som under folkförsvarets tid bedrev kostnadseffektiv militär verksamhet på några få ställen i landet men inte kunde försvara någon del av Sverige mot någon form av angrepp. Analys och uppföljning är viktigt men bara som stöd för huvudverksamheten. Analys och uppföljning är inte huvudverksamheten.
Vi bör, för landets bästa, följa Pugh Rogefeldts råd från ”Finns det lite stolthet kvar”. Sluta tjata, lägg av och gnata och gör nåt juste istället.