Ett ansett amerikanskt universitet, Cornell-universitetet, har publicerat en rapport som varnar för att världen kan ha 1,4 miljarder flyktingar år 2060, det vill säga om 42 år. Klimatförändringar är huvudorsaken.
Jag ska villigt erkänna att jag har svårt att greppa den siffran. Idag talas det om kris när FN rapporterar att antalet flyktingar i världen har ökat från 65 till 68 miljoner. 1400 miljoner är 20 gånger fler.
Vi tänker ibland att klimatförändringarna är lika med stigande havsnivåer, mera extremväder, torka och översvämningar. Vi får höra att klimatförändringarna slår hårdast mot länder i syd, öar i Stilla Havet, låglänta Bangla Desh, torkdrabbade östra Afrika, orkaner i Karibien.
En värld med 1 400 miljoner på flykt kommer att vara helt förändrad även för oss i Sverige.
Idag räknas den som flykting som flyr från förföljelse på grund av krig, politik, religion, sexuell läggning. FN:s flyktingkonvention omfattar inte personer som tvingas bort när deras jordbruksmark blir till öken eller för att stigande hav slukar deras hem.
När Saharaöknen sakta växer söderut förlorar miljoner människor sin möjlighet till överlevnad. Tschadsjön var världens största ökensjö för 30 år sedan, idag har den en tiondel av sin ursprungliga yta. Den försörjde på sin tid 20-30 miljoner människor med fisk och färskvatten.
Människor som flyr av klimatskäl erkänns och benämns ofta som ”ekonomiska” flyktingar. Man kan moralisera över att människor från Saharas utkanter försöker ta sig till Europa istället för att flytta till slummen i en överbefolkad miljonstad i ”närområdet”. Det kommer inte att stoppa dem som flyr, för dem handlar det om överlevnad.
Klimatflyktingarna är redan idag fler än de av FN erkända flyktingarna. Bara i Indien finns mer än 20 miljoner från Bangla Desh, en del är arbetskraftsinvandrare men många är klimatflyktingar.
För någon vecka sedan rapporterade New York Times om att 600 miljoner människor i Indien har fått akut brist på färskvatten, om slagsmål och dödligt våld när tankbilar kom med nödleveranser till människor som saknar dricksvatten.
Vi måste bekämpa klimatförändringarna, snabbt minska utsläpp av växthusgaser. Världen kommer att bli varmare än idag men det har enorm betydelse om uppvärmningen stannar vid 2 eller 4 grader.
Vi måste också diskutera vad den fortsatt ökade mängden flyktingar betyder för politiken, för vår människosyn och vårt samhällsklimat. Jag kan önska att vi ser den här planeten som ett gemensamt hem som vi alla har ansvar för och där vi hjälps åt internationellt med de stora åtgärder som behövs både med att rädda klimatet och med att ta hand om dem som drabbas värst. Det kan kräva uppoffringar.
Det jag ser är motsatsen. När jag ser vad som händer i EU och USA inser jag att 2020-talet mycket väl kan bli en skördetid för fascismen. Där planeten delas in i trygga välmående områden i den mån det går, medan världen utanför lämnas åt sitt öde. Stängsel och murar byggs och militären rustar upp. Det är en obehaglig utveckling som vi ännu kan förhindra. Det är valet vi gör idag som avgör riktningen imorgon.
Bertil Bartholdson