Hur vill Luleås politiker utveckla skolan efter valet?

Luleå2018-09-04 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

DEBATT

Med anledning av att det i dag (4 september) är ”Skolans dag” har Lärarnas Riksförbund i Luleå under förra veckan ställt tre frågor till kommunpolitiker i valstugorna på Storgatan:

1. Vilka två frågor kommer ert parti att driva efter valet när det gäller skolan?

2.Socialdemokraterna och Liberalerna vill anställa lärarassistenter. Är det något ni stödjer? Hur tänker ni finansiera det i kommunen?

3. Är det något mer ni vill förmedla till oss lärare?

Flera av oppositionspartierna (NS, C, RS, KD, SD) är så emot ”Framtidens skola” att en förändring och/eller ett stopp för projektet är en av de viktigaste frågorna att driva efter valet. Då det gäller ”Framtidens skola” tar Lärarnas Riksförbund i Luleå som förening inte ställning för eller emot. Det som är viktigt för oss är att det blir en bra, ändamålsenlig arbetsmiljö för både lärare och elever oavsett om skolorna är små eller stora. Lärare är ingen homogen grupp där alla vill jobba i antingen små eller stora skolor. Det finns både för- och nackdelar för båda alternativen.

Vad partierna mer vill driva skiljer sig mer åt. Kristdemokraternas Eugen Karlsson vill göra något åt arbetsmiljön för att något måste vara fel då så många lärare är sjukskrivna. Även Sverigedemokraternas Sven-Olof Lumio och Ulf Karlström, och Miljöpartiets Jan Nyberg lyfter lärarnas arbetsmiljö som en viktig fråga att driva. Socialdemokraternas Margareta Lindbäck och Inger B. Nilsson, Rättvisepartiet Socalisternas Raymond Ohlson och Centerpartiets Marianne Björn vill höja lärarnas löner och MP vill höja lönerna för att öka statusen för lärarprofessionen. Norrbottenspartiets Dan Ankarholm vill höja lönerna för lärare på små skolor. Vänsterpartiets Monica Karlsson vill utjämna socioekonomiska skillnader mellan skolorna. De ser även ett behov av mindre grupper bland de yngre barnen som ett led i att förbättra arbetsmiljön. Rekrytering av lärare är något S och Moderaternas Anders Josefsson ser som en viktig fråga och Liberalernas Thomas Olofsson ser rekrytering av lärare och lärarflykten som viktiga frågor att hantera och de vill satsa på lärarassistenter liksom M. De anser att lärare ska ägna sig åt undervisning. RS vill tillföra mer resurser till skolan genom omfördelning av medel.

På frågan om vad partierna mer vill förmedla till Luleås lärare är det flera områden som nämnts tidigare som lyfts fram. Både V, C, RS och S lyfter fram lärarnas arbetsmiljö som viktig. KD och L är de enda partierna som anser att staten ska ta över skolan. C är ensamma om att lyfta vikten av kompetensutveckling och karriärvägar för lärare. M, L och MP är överens om att lärare ska syssla med undervisning. Rekrytering av lärare ses av V, M och MP också som ett område där något måste göras. Jan Nyberg (MP) anser att man måste hitta nya vägar in i läraryrket och Anders Josefsson (M) tror att vi kommer att behöva ta in extern hjälp av till exempel rekryteringsfirmor för att komma tillrätta med lärarbristen. NS vill se mer stöd till lärarna och RS kommer att fortsätta kämpa emot skolnedläggningar.

Det är glädjande att flera partier har lärares arbetsmiljö och löner i fokus även om inte alla partier har den bland de viktigaste frågorna att arbeta med efter valet. Enligt oss i Lärarnas Riksförbund är lönerna inte höga nog då det kostar för mycket att satsa på en så lång utbildning i jämförelse med flera andra akademiska utbildningar med motsvarande längd. Inte heller motsvarar lönenivåerna det ansvar lärarna har i sin yrkesutövning. Lärarnas Riksförbund instämmer fullt och fast i att lönerna för lärare måste höjas bland annat och som ett led i att höja läraryrkets status och för att förebygga lärarflykt. Vi ser med oro på Luleås framtida lärarkår. Ingångslönerna är låga för dålig löneutveckling och bristande arbetsmiljö. Då det gäller arbetsmiljön har några partier en lösning på problemet: lärarassistenter som ska avlasta lärarna så att de får ägna sig åt undervisning. LR:s syn på detta behandlas senare i artikeln. Flera av de frågor som togs upp av partierna är sådant som Skolkommissionen föreslagit som åtgärder för att säkra den svenska skolan: karriärvägar för lärare, högre löner, kompetensutveckling, bättre socioekonomisk viktning vid fördelning av skolans medel och rekrytering. Skolkommissionens förslag som helhet är något som Lärarnas Riksförbund ställer sig bakom. Lärarnas Riksförbund vill dock gå längre än så och förstatliga skolan!

Det finns två olika förslag om så kallade lärarassistenter från både Stefan Löfven (S) och Jan Björklund (L). S vill anställa 5000 lärarassistenter i Sveriges skolor där staten går in och finansierar helt och hållet. L vill anställa 18 000 lärarassistenter och då finansierar staten dessa till hälften och kommunerna för resten. Därför var vi intresserade av att få veta hur våra kommunpolitiker ställer sig i denna fråga.

Synen på så kallade lärarassistenter eller serviceassistenter är splittrad bland kommunpolitikerna. S och C vill inte ha lärarassistenter och undrar vad en sådan ska göra. Behovet finns istället av elevassistenter, vuxna som kan möta elever i behov av stöd. L har budgeterat för lärarassistenter i sin budget och en del av finansieringen är att lärare ska undervisa mer. Även M vill anställa lärarassistenter och poängterar att de redan för två år sedan lade fram ett sådant förslag i fullmäktige. Det ger goda möjligheter för exempelvis unga och nyanlända att ta sig ut i arbetslivet eftersom det inte kräver någon lång utbildning. Lärare ska absolut inte undervisa mer om dessa assistenter anställs, menar M, men då vi pressar på lite kommer det fram att om utrymme frigörs genom att ta bort arbetsuppgifter kan det innebära mer undervisning för lärarna. Övriga partier som är positiva till att anställa lärarassistenter är NS och KD. Enligt NS ska det inte leda till att lärarna ska undervisa mer. V har inte diskuterat den specifika frågan men anser att det behövs fler vuxna i skolan och det kan vara personal med andra uppgifter än att vara lärare. RS trycker på att skolan ska ha mer resurser. MP och SD avstod från att svara på frågan då de vi talade med inte ansåg sig vara tillräckligt insatta.

Finansieringen av lärarassistenter ser också olika ut från partiernas sida. NS vill att staten ska finansiera förslaget till mer än hälften och V anser att om lärarassistenter ska anställas ska staten stå för hela finansieringen. C är emot att staten ska tala om vad statsbidragen till skolan ska användas till. Dessutom menar C att det inte finns kommunala medel att finansiera lärarassistentreformen. Om inte kommunen har råd att finansiera lärarassistenterna ska staten stå för finansieringen anser KD. M menar att eftersom lärarassistenterna kommer att vara kommunalt anställda är det kommunens ansvar att finansiera det hela.

Det är en god idé men farhågan om att satsningen till del kommer att finansieras av att lärare ska undervisa mer än vad de gör idag. Undervisning kräver minst en timmes för- och efterarbete för en timmes lektion. Dessutom har vi en lärarkår som redan är hårt belastad. En annan farhåga är vilka uppgifter dessa lärarassistenter ska ha. Det måste vara upp till varje enhets inre organisation att avgöra det. Däremot ska det vara och är redan fastslaget att de inte ska bedriva undervisning, ändå finns det exempel på kommuner där denna yrkesgrupp undervisar.

Lärarnas Riksförbund i Luleå har tidigare tagit upp ett antal förväntningar vi har på de politiker som styr Luleå efter valet (Politiker – vad gör ni för lärarna i Luleå? Kuriren 28/8). Flera av de kraven ser även våra politiker som viktiga. Vi förväntar oss att alla elever undervisas av behöriga och legitimerade lärare och det gör man genom att göra det attraktivt att bli lärare både genom rejäla lönehöjningar och satsningar på att förbättra arbetsmiljön. En satsning på arbetsmiljön är att se till att det finns utrymme för minst en timmes för- och efterarbete för en timmes lektion Båda dessa frågor togs upp av flera politiker vi talade med. Att Luleå anställer personal som kan avlasta lärarna är ännu en förväntning vi tog upp och det är det några partier som är inne på att göra. Ett par av politikerna ville minska klasstorlekarna och det är också en av de saker vi förväntar oss blir verklighet efter valet. Enbart Centerpartiet anser att det är viktigt att satsa på kompetensutveckling för lärarna. Vi ser fram emot att våra förväntningar blir verklighet under nästa mandatperiod.

Ingela Hörnell

Ordförande för Lärarnas Riksförbunds Kommunförening i Luleå

Läs mer om