Katastrof för vattenkraftskommunen Jokkmokk

Letsi torrfåra. Med små medel skulle det åter kunna bli liv i den nästan två mil långa stenöken, en gång ett fiskeeldorado med 30-kiloslaxar och genetiskt unik Porsiöring, menar debattörerna.

Letsi torrfåra. Med små medel skulle det åter kunna bli liv i den nästan två mil långa stenöken, en gång ett fiskeeldorado med 30-kiloslaxar och genetiskt unik Porsiöring, menar debattörerna.

Foto: Roland Boman

Luleå2018-01-30 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Varför sviker staten Jokkmokks kommun? Kommunen bidrar mest till statskassan via Vattenfall. Trots det undantar staten Luleälven från alla former av miljöåtgärder och möjlighet till arbetstillfällen. Trots EU:s vattendirektiv, miljömål och miljölagstiftning.

Det är en miljöskandal att Sverige, som påstår sig vara i framkant vad gäller miljö, motarbetar kostnadseffektiva lösningar för de totalförstörda områdena i stället för att återställa liv i och kring den 45 mil långa Luleälven.

Men små medel skulle Europas längsta torrlagda älvfåra återfå liv, och kunna skapa arbetstillfällen inom turism och ge avgörande förbättrad socioekonomi.

Under 100 år har vattenkraften sluppit ta miljöansvar. Därför har nu en ny lagstiftning arbetats fram där Vattenfall har deltagit i 15 så kallade högnivåmöten med landets myndigheter. Trots att Jokkmokk är rikets största leverantör av vattenkraftsel har kommunen hållits utanför arbetet. Någon inbjudan till dialog med myndigheterna har aldrig kommit. Så fungerar vår demokratiska stat, "Den svenska modellen".

Lagen träder i kraft den 1 mars 2018 om den inte stoppas. Den är baserad på Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) och Energimyndighetens underlag som resulterat i den politiskt beslutade Energiöverenskommelsen.

Nordnytt återgav kommunens reaktion: "Jokkmokks kommun anser i ett remissvar att myndigheterna blivit ’den storskaliga vattenkraftens springpojke’. Kommunen är mycket kritisk till att det inte ska bli några miljöåtgärder i Luleälven. Enligt uppgift bygger de nio största vattenkraftsbolagen upp en miljöfond för åtgärder och Vattenfall förväntas stå för 250 miljoner kronor per år. Men trots att huvuddelen av pengarna kommer från Luleälven föreslår Havs- och Energimyndigheten inga miljöåtgärder längs älvfåran."

Även HaV rundar Jokkmokk. Ett utskick till berörda för att få synpunkter och väglednin, gjordes i december 2017 - mindre än tre månader innan nya lagen ska börja gälla. Utskicket gick till alla utom Jokkmokks kommun, som berörs mest. Lagtexten innebär fortfarande: inga miljöåtgärder kommer att ske i Luleälvens 45 mil huvudfåra. Åtgärder i bland annat Letsis två mil torrlagda älvfåra ignoreras trots sju år av lokala protester.

Vattenfall fortsätter styra fritt. Det politiska majoritetsintresset har, istället för infriandet av löftena till Jokkmokk, prioriterat att vattenkraftens inkomster finansierar storstadens infrastruktursatsningar. Lokala, regionala, centrala tjänstemän och politiker styrs ensidigt av den centrala majoriteten.

Lagen måste stoppas och ändras! Det krävs en kraftig protest med stark publicitet så att rikspolitikerna tar hänsyn till lokalbefolkningen, #JämlikVälfärd, #GoodGovernance.

Kurt Lundström,

ordförande LÄS - Lule älvdals serviceorgan, Luleälv.se

Henrik Blind,

ordförande Miljöpartiet Jokkmokk

Viktor Segerström,

ordförande Vänsterpartiet Jokkmokk

Karin Vannar,

ordförande Samernas Väl

Birgit Meier Thunborg,

ordförande Moderaterna Jokkmokk

Asbjörn Thunborg,

ordförande Moderata ungdomsförbundet Jokkmokk

Jonas Wiandt,

ordförande Liberalerna Jokkmokk

Siri Lundström,

ordförande Norrälvar.se

Birgit Hagsten,

ordförande Padjerims byalag

Lars Lindström,

ordförande Porsi byalag

Jon Olof Utsi,

ordförande Vaisa sameförening

Örjan Kraft,

ordförande Vuollerimbygdens ekonomiska förening

Eva Lena Skalstad,

ordförande Lapland Vuollerim Welcomes You AB

Audun Otterbech,

QE Leadership, Vuollerim

Läs mer om