Jag valde bort Almedalen i år. I stället har jag tillsammans med Emmeli, Per, Ken och de andra unga LO-medlemmarna i vår sommarjobbskampanj besökt arbetsplatser i Skellefteå och Piteå. De vi mött har inte frågat om att skatten är för hög, att ingångslönerna måste sänkas eller att RUT-avdragen behöver utökas. Men vi har fått många frågor om låga löner, otrygga arbetsvillkor och varför det är så svårt för unga att hitta en bostad. För även om det går bra för Sverige så går inte bra för hela Sverige, och det går inte bra för alla som bor här.
I slutet av juni presenterade Statistiska centralbyrån sin nya rapport om inkomstklyftorna i Sverige. Den visar att vi fått högre standard men att den fördelas allt mer orättvist. Andelen personer med låg ekonomisk standard ökade från sju procent 1991 till 15 procent 2015. Många, särskilt kvinnor, har dessutom låg inkomst år efter år.
Klyftor är inte bara orättvisa. De drabbar också ett lands ekonomi på sikt, det vet vi från forskningen. Ökade klyftor leder också till sociala spänningar och en ökad misstro mellan människor. Ur detta kan mörka krafter hämta sin näring. I hela Europa växer extrema rörelser och i vårt eget land är ett parti med nazistiska rötter nu Sveriges näst största. Extremisterna försöker ställa människor mot varandra. De påstår att en arbetare har mer gemensamt med direktören än med sin invandrade arbetskamrat. Så var det på 30-talet och så är det idag. Arbetarrörelsens styrka var då att vi lyssnade på de frågor människor hade, såg problemen och genomförde radikala reformer för att lösa dem.
Har vi svaren på de frågor som människor har idag? Ja, de finns på arbetsplatser runt om i vårt land, till exempel hos de unga jag mötte i Skellefteå och Piteå.
Ett svar är att Sverige behöver en höstbudget med rejäla reformer för att öka jämlikheten. Det räcker inte med duttande i marginalen, det krävs en rejäl omfördelning för att minska klyftorna. Då kan vi se till att valdebatten inte bara handlar om vem som ska regera med vem, utan om att förändra Sverige och inleda en skördetid för vanligt folk.
Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande