I den höstbudget som presenterades i september bygger regeringen ut kunskapslyftet. Ytterligare cirka 32 000 nya utbildningsplatser skapas fram till 2021. Totalt sett kommer då cirka 93 000 platser att ha tillförts sedan kunskapslyftet sjösattes i början av denna mandatperiod. Syftet är att minska arbetskraftsbristen och därmed arbetslösheten, att ge en möjlighet till omskolning, karriärväxling och bildning.
Den svenska ekonomin går som tåget. Sedan regeringen tillträdde har ungefär 200 000 fler ett jobb att gå till. Sysselsättningsgraden är den högsta som Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land och den högsta i Sverige sedan 1992. Så ska det vara, alla som kan jobba ska jobba.
Men det går inte lika bra för alla. Cirka 350 000 personer är fortfarande arbetslösa. En stor grupp nyanlända, till exempel, behöver undervisning i svenska, yrkesutbildning, kompletterande utbildning eller praktik för att kunna ta steget in och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt letar både näringsliv och offentlig sektor med ljus och lykta efter arbetskraft. Drygt 100 000 jobb är lediga. Problemet är ofta att de arbetssökande inte har de kvalifikationer som efterfrågas. Utbildningen och/eller erfarenheterna räcker inte till.
Det är uppenbart att matchningen måste förbättras. De arbetssökande måste ges den stöttning som behövs för att kunna ta de lediga jobb som finns. Situationen på arbetsmarknaden i Norrbotten är inget undantag, utan speglar landet i stort.
Här finns en växande efterfrågan på arbetskraft inom ett flertal branscher. I våra respektive roller som minister med ansvar för gymnasieskolan och kunskapslyftet, och som kommunalråd, är vi mycket angelägna om att kompetensförsörja hela landet.
I årets budget investerar regeringen, utöver tidigare aviserade satsningar, i att förstärka den regionala yrkesinriktade vuxenutbildningen med medel motsvarande 6 750 platser. Dessutom innehåller årets budget en förstärkning som kommer öka ersättningen till kommunerna för att göra det mer lönsamt att erbjuda utbildningar inom exempelvis bygg- och anläggning, el- och energi, fordon och transport.
Dessutom kommer yrkeshögskolan byggas ut med cirka 45 procent till 2022. Det innebär cirka 14 000 nya utbildningsplatser. Fullt utbyggt kommer det finnas knappt 44 000 utbildningsplatser inom yrkeshögskolan 2022, att jämföra med de cirka 30 000 som finns i dag.
Även i Luleå är kompetensförsörjning högt på dagordningen. Bland annat möts den genom ett nystartat projekt, Workplace Luleå, där arbetsgivare med rekryteringsbehov matchas mot utrikesfödda som söker arbete. Projektet hjälper och stödjer både arbetsgivare och arbetssökande med bland annat rekrytering, handledning och språkträning.
I Luleå bedrivs också ett flertal yrkesutbildningar på både gymnasial och eftergymnasial nivå med nära koppling till arbetsmarknadens behov. Ett exempel är lärlingsutbildningen där vuxenutbildningen i dagsläget har 75 studerande och där lärandet sker i huvudsak ute hos arbetsgivaren.
Regeringens kunskapslyft är en mycket viktig del av den svenska modellen. Människor får möjlighet att utvecklas och stärka sin ställning på arbetsmarknaden samtidigt som offentlig sektor och näringslivet kan anställa den kompetens de behöver.
Anna Ekström (S),
gymnasie- och kunskapslyftsminister
Niklas Nordström,
kommunalråd Luleå