Luleå gick 2014 ut med att man hade som mål att bli landets bästa cykelkommun. Den utser Cykelfrämjandet varje år och bygger på olika frågor inom sex områden om hur kommunerna arbetar med cykel. I år var det nytt deltagarrekord med 50 kommuner som ville vara med.
Luleå har tidigare legat kring 15:e plats, men har nu tagit ett stort kliv uppåt. Bland gruppen mellanstora kommuner är Luleå nu på plats tre. Årets cykelkommun blev som så många gånger tidigare Lund före Malmö, Uppsala, Nacka och Luleå.
Frågorna svarar inte på hur bra cykelvägnätet är utformat, dvs hur cyklister som arbetspendlar upplever sin väg till jobbet eller vilken standard som en cyklist möter. En nationell cykelstrategi visar vägen. Regeringen presenterade i slutet av april en nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som ska bidra till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet.
Cykelstrategin har pekat ut fem insatsområden:
# Lyft cykeltrafikens roll i samhällsplaneringen.
# Öka fokus på grupper av cyklister.
# Främja en mer funktionell och användarvänlig infrastruktur.
# Främja en säker cykeltrafik.
# Utveckla statistik och forskning.
Kommuner som vill utveckla sin cykling har mycket att hämta från cykelstrategin. Den pekar ut flera områden som behöver utvecklas om kommuner vill få fler att börja cykla. Det viktiga är att planera rätt när man bygger nytt genom utgå från cykelns och cyklistens förutsättningar på samma sätt som man gör för bilen. Ett annat område är att förbättra det befintliga cykelvägnätet. Regeringen påpekar att om cykeln ska vara ett attraktivt transportsätt måste cykelvägnätet hänga samman och koppla ihop olika målpunkter som cyklisten har i sin vardag. Mångfalden av cyklister och trenden med större variation av olika typer av cyklar, elcyklar som ett populärt exempel, kommer att ställa fler och nya krav på infrastrukturen för cyklister. Bra cykelparkeringar, bredare cykelbanor för säkrare omkörning och snabba cykelstråk som exempel.
Snabba cykelstråk förbinder olika stadsdelar med varandra där olika grupper av cyklister ska kunna ta sig fram snabbt, smidigt och bekvämt året runt. En viktig del i detta är att separera gående från cyklister för bådas säkerhet. Samma sak gjordes en gång i tiden när gående separerades från bilar genom att trottoarer byggdes i städerna.
Snabba cykelstråk ger de som redan cyklar en kortare restid och ökad trafiksäkerhet. Där måste cykelvägarna utformas så att de blir tydliga, att de är säkra och ger cyklister företräde, så kallade cykelöverfarter. Cykelbanor måste vara breda för att erbjuda säkerhet och trygghet. Detta kan samtidigt få fler att börja cykla och i så fall uppstår positiva effekter på bland annat hälsa och miljö. Cykelns största möjligheter att öka cyklandet och minska bilåkandet finns för resor inom fem kilometer.
En hög drift- och underhållsstandard sommar som vinter av cykelvägar har betydelse för statusen för cykeln som transportmedel och är något som kan bidra till ökad cykling.
Frågor för en kommun som vill visa att man bygger upp en infrastruktur för cyklister;
1. Finns det ett nät med snabba cykelstråk (pendlingscykelvägar) där cyklister är separerade från gående och som är tillräckligt breda för att kunna möta ett ökat cyklande?
2. Där snabba cykelstråk passerar bilvägar är dessa utformade för en hög trafiksäkerhet och framkomlighet för cyklisterna?
3. Finns det tillräckligt, säkra (kunna låsta fast cykelramen) och väderskyddade cykelparkeringar vid cyklisternas målpunkter?
Den kommunen som kan visa upp detta i Norrbotten har kommit långt för att bidra till regeringens mål mot ett hållbart samhälle med en hög livskvalitet.
För en ökad cykling i Norrbotten ...
Liselott Evasdotter,
ordförande Cykelfrämjandet Norrbotten