Vi startar livet med olika förutsättningar: Några barn får en godnattsaga varje kväll, i andra hem öppnar ingen någonsin en bok. En del föräldrar har dubbla högskoleutbildningar, andra har inte ett jobb att gå till. Men den svenska skolan ger en fantastisk möjlighet att kompensera för den orättvisa starten. När skolan lyckas med sitt huvuduppdrag - att ge alla elever kunskap - då öppnas dörrar till framtiden, då kan nya drömmar drömmas och klassresor blir möjliga.
Vad vi lär oss under de viktiga åren i grundskolan, är avgörande för vilka dörrar som öppnas. Men för en del elever - på en del skolor - slår dörrarna snarare igen framför ansiktet. Ett oroväckande exempel är klyftan mellan pojkars och flickors resultat i skolan. Flickorna har högre betyg och fortsätter i högre grad än pojkar till gymnasiet och till högre studier på högskolor och universitet. Samtidigt kan en av fyra 15-åriga pojkar inte läsa på en grundläggande nivå. Dörrar öppnas för flickor, och slår igen för pojkar.
Skillnaden mellan pojkars och flickors villkor i skolan bekräftas i rapporten "Könsskillnader i utbildning" från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) som nyligen har jämfört en studie i USA med förhållandena i Sverige. En intressant nyhet i den amerikanska studien är att skillnaden mellan pojkar och flickor är mindre på skolor som håller hög kvalitet. I de sämsta skolorna presterar pojkar betydligt sämre än flickor. Men i de högst rankade skolorna finns knappt några skillnader alls mellan könen. Och SNS kan konstatera att ett liknande mönster finns i svenska skolor.
En del av skillnaderna i skolresultat beror på de könsroller som flickor och pojkar fostras in i, där flickor förväntas vara duktiga och pojkar struliga. Det talas ofta om en "antipluggkultur" bland pojkar. Därför drabbas pojkarna hårdare när läraren inte leder och klassrummet blir laglöst land. En satsning på att höja kvaliteten på dåliga skolor kan därför vara det bästa sättet att höja pojkarnas resultat.
För det går att göra alla skolor bättre och minska skillnaderna. När Liberalerna satt i regering 2006-2014, förändrade vi skolan i grunden med bland annat nya kursplaner, ny betygsskala, skriftliga omdömen, betyg från årskurs sex och en ny lärarutbildning. Och i Pisa 2015 minskade skillnaderna mellan pojkars och flickors kunskaper i läsförståelse för första gången efter att ha ökat under flera decennier.
SNS-rapporten bekräftar vad Liberalerna envist hävdat i decennier: att den svenska skolan behöver undervisning av hög kvalitet och lugn och ro i klassrummet. Det är egentligen inte svårare än så. Lärarna ska ha bra utbildning, högre lön och möjlighet att göra sitt jobb. Satsning på läsning i låg- och mellanstadiet och tidiga insatser för dem som behöver extra stöd är andra viktiga pusselbitar.
I en dålig skola slår dörrarna igen för dem som allra mest behöver en ny chans: barn från hem utan studietradition, elever med särskilda behov och ofta just pojkar. Det viktigaste vi kan göra för att öppna dörrarna mot framtiden för fler, är därför att satsa på kunskap och lugn och ro i vartenda svenskt klassrum. Bara så kan vi minska klyftorna i skolan.
För Liberalerna Norrbotten
Jens Sundström,
Anne Kotavuopio-Jatko,
Göran Stenlund,
Thomas Söderström,
Ulf Lindström,
Inger Lundberg,
Ylva Mjärdell och
Anne Stenlund