Temperaturen i EU har höjts väsentligt det senaste året. Ett antal avgörande beslut om hur dess framtid ska te sig har fattats, eller ska inom kort. Mycket står på spel för hela unionen, dess medlemsstater, invånare och inte minst för dess företag. Med Storbritanniens farväl till unionen kommer, om inget görs, Tyskland och Frankrike bli mer inflytelserika.
För, vad innebär Brexit egentligen för svenska företag? Oavsett vad som sker så blir det en ny europeisk karta att navigera efter. Om inte Storbritannien helt ändrar uppfattning, kommer de att betecknas som ett så kallat tredje land med tullar och tullprocedurer för EU27 och europeiska företag. Det är därför av största vikt att svenska och europeiska företag redan nu förbereder sig för något nytt - och tyvärr troligen sämre - jämfört med i dag.
Det är likaså viktigt att ha ett öga på vad som händer i Tyskland, vår största handelspartner. Som bekant så pågår förhandlingar mellan Merkels kristdemokrater och Schulz socialdemokrater om ytterligare en period av så kallad GroKo, alltså en storkoalition. Blir en sådan verklighet väntar ännu en mandatperiod av med oklar inriktning av EU-politiken, samtidigt som de alltså blir ännu mäktigare i unionen.
Att bygga "Europas förenta stater" är en idé som dyker upp emellanåt. Den fick nytt liv härförleden efter ett uttalande av Martin Schulz, med entusiastiskt bifall av Jean-Claude Juncker. Troligen stannar detta vid ett testballongsliknande utspel, men det är värt att notera. Det finns starka viljor som vill ge EU beskattningsrätt och andra lika starka viljor som driver att besluten även fortsättningsvis ska vara nationella. Endera riktningen påverkar i hög grad både medborgare och näringsliv.
I Frankrike är det svårt att förutsäga vad Macron kommer att göra. Detta bland annat eftersom han regerar utan ett traditionellt parti med en ideologisk linje och allt vi har att gå efter är hans tal och programförklaringar. Han har visserligen lovat göra stora förändringar i arbetsrätten och han vill avskaffa förmögenhetsskatten och ersätta den med en fastighetsskatt, men samtidigt har hans tal ofta ett tydligt försvar av franska inhemska intressen, något som inte gynnar en blomstrande marknadsekonomi i Europa.
Nu när politiken vill flytta fram sina positioner måste vi därför alla gemensamt se till att det inte blir på företagens bekostnad. Kampen mot protektionism är ännu inte vunnen och vänner av tillväxt och fred måste ständigt arbeta för EU:s fyra friheter; den fria rörligheten av människor, kapital, varor och tjänster. Det är näringslivet som bidrar med stabilitet i en politiskt instabil tid; stabilitet i form av välstånd, jobb och tillväxt. Därför bör frågor som berör företagens konkurrenskraft prioriteras och det kan handla om allt från handel och den inre marknaden till energi och digitalisering. I oroliga tider kan näringslivet också utgöra en positiv kraft; något som är viktigt att understryka.
Vår läxa är att vi måste bevaka detta noga och framgent ännu mer än i dag. Det är dags för svenskarna att inse hur viktigt EU är för oss och att vi faktiskt är en del av det. Tiden när vi brukade vifta bort olika händelser och beslut som något "de där borta i Bryssel" sysslar med är förbi. Det är vi som tillsammans är EU och vi måste ta ansvar - politiker som medborgare, organisationer som företag.
Jens Hedström,
chef för Svenskt Näringslivs Brysselkontor
Sophia Bengtsson,
biträdande chef Svenskt Näringslivs Brysselkontor