DEBATT
I Luleå kommun är politikerna nu varse den lärarbrist som sedan några år florerat i andra delar av landet. Nu börjar bristen att visa sig även här, något som de fackliga lärarorganisationerna i kommunen påtalat i flera år.
Vad har då de styrande politikerna gjort? Jo, i mars 2017 inbjöd BUN:s ordförande Carina Sammeli de fackliga lärarorganisationerna samt andra intressenter till ett öppet seminarium om vad vi behöver göra för att motverka lärarbristen. Där fick alla möjlighet att berätta om sin syn på vad som behöver göras.
Där lyfte Lärarnas Riksförbund fram det faktum att lärare väljer bort läraryrket på grund av för låg lön och för hög arbetsbelastning. Något som bekräftas av en undersökning gjord av SCB (Temarapport 2017:02 Lärare utanför yrket). Där uppger sju av tio lärare som valt att sluta som lärare mellan 2005 och 2013 att orsaken var arbetsmiljön (bl. a. arbetsbelastning, stress) och fem av tio uppgav att orsaken var arbetsvillkoren – bland annat lönen. sex av tio uppger att de ökade sin lön något eller mycket då de lämnade läraryrket och övergick till annat arbete. På frågan om de skulle kunna tänka sig att återgå till att arbeta som lärare svarade sex av tio ja. Av dessa uppgav 70 procent att det var tre faktorer som måste förändras för att de ska kunna tänka sig att återvända:
1. Rimligare arbetsbelastning
2. Högre lön
3. Större möjlighet att styra över arbetssituationen
Dessa faktorer är samma som de yrkesverksamma lärarna också lyfter via sina fackliga företrädare.
De förändringar som krävs för att vända trenden är att minska arbetsbelastningen för lärare, fortsätta höja lärarlönerna och ge lärarna större möjligheter att påverka sin arbetssituation.
De styrande politikerna i kommunen menar att lärarna i kommunen fått stora löneökningar de senaste åren (”Vi är stolta över skolan i Luleå” Kuriren 17/8). Räknar man förstelärarna och lärarlönelyftet så är det en sanning, men dessa tillskott står än så länge staten helt och hållet för och två tredjedelar av lärarna i kommunen fick inte ta del av den ökningen! Det är också sant att lärarna fått generella lönepåslag över det så kallade märket och något mer än andra grupper i kommunen men ett faktum är att en lärare har en så pass låg livslön att hen aldrig tjänar in sin högskoleutbildning. Det lönar sig alltså inte att studera i fyra till fem år av sitt liv.
Politikerna fattade också ett beslut om att satsa 10,5 miljoner per år i tre år i ”Skolpaketet” där bland annat projekt för att minska arbetsbelastningen, behålla äldre lärare och nyrekrytering ingår, vilket de också skriver om (Kuriren 17/8) Detta gör man samtidigt som man lägger på barn- och utbildningsförvaltningen ett sparbeting på en procent per år under flera års tid. För innevarande budgetår innebär det en besparing på 36,5 miljoner. När pengarna till ”Skolpaketet” är slut om ett och ett halvt år är det meningen att det som projekten mynnat ut i ska bekostas av ordinarie budget på förvaltningen samtidigt som vi fått signaler om att sparkravet kommer att finnas kvar i flera år.
En del av ”Skolpaketet” är att marknadsföra läraryrket så att fler väljer Luleå kommun som arbetsgivare. Det är LR positiva till, men det räcker inte att enbart rekrytera. Kommunen måste också verka för att behålla sina lärare. Den bästa marknadsföringen är att kunna visa upp att här har lärarna en god löneutveckling och en god arbetsmiljö.
Vi håller med om att Luleå kommuns skolor har god måluppfyllelse i jämförelse med övriga kommuner i landet och vi vill att kommunen ska fortsätta att ha god måluppfyllelse och naturligtvis vill även vi höja den.
Vi i LR har ett antal förväntningar på det/de partier som kommer att styra skolan i Luleå efter valet:
* Alla elever ska alltid undervisas av behöriga och legitimerade lärare.
* Anställ annan personal som kan komplettera och avlasta lärarna så att de får ägna sig åt varje elevs kunskapsutveckling. Anställs så kallade lärarassistenter, något som flera partier har föreslagit, får det inte ske genom en minskning av antalet lärare och inte heller genom att öka undervisningen för enskilda lärare.
* Se till att studie- och yrkesvägledarna får bättre förutsättningar att utföra sitt arbete för att förebygga elevers felval och avhopp från gymnasieskolan.
* Var med och bidra till att Skolkommissionens förslag genomförs.
* Tillför resurser så att klasser och grupper kan bli mindre. Detta är extra viktigt på lågstadiet.
* Garantera alla gymnasieelever en minsta mängd undervisning. En poäng ska motsvara en timme.
* Se till att alla lärare får en relevant kompetensutveckling och tid för detta.
* Säkra en god arbetsmiljö på varje skola. Det är helt avgörande för att personal ska stanna kvar och orka jobba heltid ett helt yrkesliv.
* Se till att lärarna har tillräckligt med tid för undervisning och minst en timmes för- och efterarbete för varje undervisningstillfälle.
* Det måste löna sig att utbilda sig till lärare och studie- och yrkesvägledare. Ett villkor för att göra ett yrke attraktivt är att livslönen är positiv.
* Visa att erfarenhet och ökad kompetens lönar sig genom att höja lönerna.
Ingela Hörnell
Ordförande för Lärarnas Riksförbundskommunförening i Luleå