DEBATT
Jag vill leva i ett Norrbotten där alla människor har de bästa förutsättningarna för ett friskt och hälsosamt liv. Hälsa handlar om att skapa strukturer som gör det möjligt för människor att göra bra och hälsosamma val.
Folkhälsan i Norrbotten är i alla mätningar sämst i landet. Särskilt utsatta är män i Östra Norrbotten. Män i Haparanda har en medellivslängd, som är drygt åtta år kortare än män i till exempel Danderyd. Folkhälsa är ojämnt fördelat i vårt land! Utsatta områden och även glesbygdskommuner är särskilt illa utsatta.
Vi har stora problem med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, fetma, psykisk ohälsa , missbruk och höga sjukskrivningstal. Ju lägre utbildning och inkomst desto fler hälsoproblem.
Att ha en god hälsa är en jämlikhetsfråga. I dag har hälsoklyftan i stället ökat drastiskt mellan de med god hälsa och bra livskvalité och de som har fått allt sämre hälsa och mer utsatt livssituation.
God folkhälsa är oerhört viktigt för tillväxt och utveckling i Norrbotten. Hur når vi dit?
Vad kan arbetsgivare göra? Facket? Idrottsrörelsen och individen själv?
Folkhälsa är mycket mer än bara livsstilsfrågor, motion, kost, rökning och alkohol.
Det handlar om utbildningsnivå, arbetsmiljö, möjlighet att försörja sig, boendemiljö, barndom och föräldrars utbildningsnivå.
Sjukskrivningstalen som en följd av ohälsa ökar drastiskt och kostnaderna för individen och samhället är mycket stora.
Nästan en miljon svenskar äter antidepressiv medicin. Vi lever i en tid som är psykiatriserad och vi ska ha diagnoser för varenda psykiskt besvär och allt ska helst behandlas med medicin. Det är så lockande att det ska finnas en tablett som är lösningen på allt
För vissa är medicin livsviktigt men ofta kan man få lika god effekt av livsstilsförändringar.
Livsstilen spelar mycket större roll än vi tror. Fysisk aktivitet är inte det enda som spelar roll – men det spelar större roll än man tror. Vi bagatelliserar effekterna av att röra på sig för att det har inte lika starka krafter som marknadsför sig. Dessutom har vi alla en inneboende latmask i oss. Vi behöver helt enkelt inte röra på oss. Det finns ingen anledning i vårt moderna samhälle. Frågan kring motion är dessutom laddad och kan vara svår att lyfta upp då människor kan känna sig attackerade. Att träna vänder sig många helt emot – men det handlar inte om att bli en superatlet, det handlar om att må bra och röra på kroppen. Allt räknas, vartenda steg. Man behöver inte 45 minuters löpning för att få effekt, all rörelse ger effekt. Mikropromenader är bättre än ingenting. Vi mår fysiskt och psykiskt bättre och blir starkare – utan antidepressiv medicin. Hjärnan mår bra av konditionsträning, vi klarar stress bättre och blir klara och pigga i tankarna, närminnet blir bättre – och vi mår bra i kropp och själ. Rörelse i förskolan och skolan varje dag är ett enkelt knep för barnen att må bra och koncentrera sig bättre. Det handlar bara om vilja och planering.
Läkemedelsindustrin har enorma resurser för forskning till fördel för dem själva. Att så få känner till att vid mild till medelsvår depression har fysisk aktivitet samma effekt som antidepressiv medicin, beror på pengar. Det har inte marknadsförts lika hårt.
Bara ordet träning får många människor att bara stänga av. Man pratar om träningsberoende och ortorexi och att det är hälsoboomens baksida. Visst är det ett problem för vissa med tvångsmässig träning och ska tas på fullaste allvar. Men det är en relativt liten grupp. Det stora problemet i samhället är inte att folk rör på sig för mycket, vad det verkligen handlar om, är en överlevnadsfråga att börja röra på sig.
Att ha en god hälsa och ett gott liv är alla människors rättighet vi måste göra allt vi kan för att utjämna hälsoklyftorna och skapa möjligheter för alla att må bra.
För de äldre är det bra med hjärngympa som korsord och sudoku. Men det allra bästa, även för äldre, är konditionsträning, snabba promenader, löpning och skidåkning.
Styrketräning stärker minnet, även om effekterna inte är lika stora som vid konditionsträning. Forskning och kunskap på området är viktigt att ta till sig och integrera i hälso- och sjukvården, i regionerna och i kommunerna.
Alla har rätt till god hälsa och bra livskvalitet. Tillsammans kan vi bygga ett friskt län – för hälsa är tillväxt!
Katarina Burman (V) Kalix
3:e vice ordförande Kommunstyrelsen
Ansvar Folkhälsa