Sjukskrivningar är en av vår tids stora samhällsproblem. Vi kan konstatera att samhället har misslyckats, inte minst vad gäller psykisk ohälsa. När Försäkringskassan gick ut med nya siffror förra veckan kunde det dock verka som att det är tvärtom. Sjuktalen i Norrbotten sjunker nämligen. På ett år har de gått ner med 10,1 procent till 9,6 dagar per sjukförsäkrad under september i år. Det är förstås glädjande med statistik som indikerar ett trendbrott, men vi får inte glömma att stora problem kvarstår.
Enligt Försäkringskassans statistik utgör i dag psykisk ohälsa närmare hälften av alla pågående sjukskrivningar i Sverige. Från juni 2011 till halvårsskiftet 2017 ökade sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa med hela 129 procent. Bakom de höga sjukskrivningstalen finns ett stort mänskligt lidande och stora förluster för samhället.
Enligt Skandias nya rapport Samhällsförlusten av sjukskrivningar uppgick kostnaden för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar i Norrbottens län till nära 1,5 miljarder kronor år 2015 - det senaste år som det finns data för. Det motsvarar nästan 4 000 årslöner för lärare i länet.
Ungefär halva förlusten drabbar regionens företag och hushåll i form av lägre inkomster. Den andra halvan drabbar kommunerna i form av mindre skatteintäkter. Trots de hisnande beloppen så är våra beräkningar försiktiga, de inkluderar varken utbetalningarna av sjuk- och rehabiliteringspenning, själva vårdkostnaderna eller företagens kostnad de första 14 dagarna då en anställd blir sjuk.
Trots att det finns tydliga bevis för att förebyggande insatser minskar sjukskrivningarna, och trots att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har gjort till en av sina huvudfrågor att vilja få ner sjuktalen och korta vårdköerna, upplever vi det nu som att regeringen snarare vill försvåra för de företag som tar ansvar för att hålla sin personal frisk.
Regeringen vill nämligen förmånsbeskatta sjukvårdsförsäkringar från den 1 juli 2018. Sjukvårdsförsäkringar hjälper i dag arbetsgivarna att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar och i dag får ungefär en halv miljon svenskar, från alla inkomstgrupper, en sådan försäkring betald av sin arbetsgivare. Enligt regeringens egna beräkningar väntas cirka 120 000 personer avstå försäkringen om skatten införs. Det innebär att personer som i dag kan vårdas privat istället kommer att belasta den redan hårt ansträngda offentliga vården. Den förväntade skatteintäkten om cirka en miljard kronor kommer inte att täcka upp för de ökade kostnaderna. Tvärtom.
Regeringen själv för ett resonemang om att otillgängligheten och de långa väntetiderna inom den offentliga vården kommer leda till att människor inte kommer att söka sig till den offentliga vården över huvud taget. Därmed skulle inte belastningen öka. Det är skrämmande att man väljer att se otillgänglig vård som en källa till kostnadsbesparing.
Skandia har en lång historia av förebyggande arbete. Vi vet att det ger resultat. Det är självklart omöjligt att helt undvika sjukdom, men våra kunders erfarenhet är att sjuktalen kan halveras med förebyggande insatser och rätt försäkringar. Om sjukskrivningarna minskade med bara en tredjedel skulle Norrbottens län ha kunnat spara över 487 miljoner kronor år 2015.
Alla vinner på förebyggande arbete; stat, kommun, landsting, företag och inte minst de individer som slipper utdragna sjukskrivningar. I stället för att sätta käppar i hjulen för företag som tar ansvar borde regeringen och landstingen ta itu med dagens vårdköer, antalet sjukskrivningar och gynna det förebyggande arbetet.
Ulf Heikki,
försäljningschef Skandia Norrbotten
Kristina Hagström,
hälsostrateg Skandia