Rapporteringen om att hemtjänsten inte agerat för äldre vårdtagares djur har lett till ett förslag på Lex Maja. Katten Maja dog trots att hemtjänsten visste att hon satt ensam i vård-tagarens lägenhet. Skälet som angavs till att katten långsamt fick svälta ihjäl är den absoluta sekretess som omfattar det sociala arbetet.
I dagarna har det berättats om en anställd inom hemtjänsten i södra Stockholm som anmält en vårdtagares vanvårdade djur till länsstyrelsen djurskyddshandläggare. Hens agerande är i sin tur anmält till Justitieombudsmannen (JO) för att JO ska utreda om det var rätt att hen bröt sekretessen.
Den 3 maj 2017 antogs ett slags principbestämmelse i Riksdagen om att det ska finnas en sekretessbrytande regel som möjliggör för socialsekreterare och annan omsorgspersonal att bryta sin absoluta sekretess om djur far illa. Det är regeringen och näringsdepartementet som leds av Sven-Erik Bucht, som ska formulera en sådan bestämmelse. Regeln kommer att få stor betydelse i arbetet mot våld i nära relationer.
Se Sambandet, ett nationellt kunskapscentrum som arbetar med kunskap och information om sambandet mellan våld mot kvinnor/partner, barn, äldre och familjedjur, menar att frågan om en sekretessbrytande regel är central i arbetet med att uppnå regeringens sjätte jämställdhetsmål; att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Forskning visar tydligt att våld i nära relationer inte diskriminerar någon i familjen. Tvärtom utsätts samtliga för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld, även familjedjuren.
Det förslag om en sekretessbrytande regel som hittills presenterats är helt otillräckligt för kvinnor/partner som utsätts för våld. Den förutsätter att socialtjänsten kommer hem till den misshandlade kvinnan och ser att djuret är skadat eller vanvårdat. Socialsekreterare gör inte hembesök hos våldsutsatta. Skador och vanvård till följd av våld är svårt att upptäcka även för en veterinär. Att en socialsekreterare utan utbildning inom etologi och djurvård ska upptäcka det som veterinärer har svårt att se är ett orimligt krav.
Dessutom ska socialsekreteraren som första åtgärd tala med den som utsätter djuret och göra en behandlingsplan för att komma till rätta med problemet. Det är en orimlig tanke eftersom våld och hot mot djuret är en del i våldet mot kvinnan/partnern. Behandlingsplanen är tänkt att utvärderas efter några veckor. Om ingen förbättring skett kan hen överväga att bryta sin sekretess om hen tror att det är det bästa för människorna – alltså oavsett djurets situation.
Se Sambandet menar att detta är ett orealistiskt förslag för att skydda våldsutsatta människor och djur. Det kommer varken att leda till att fler djurägare anmäls för våld eller vanvård mot familjedjur eller underlätta för kvinnor/partner, barn och äldre och deras djur att få stöd och skydd.
Vi vill påminna Sveriges feministiska regering att all politik ska genomsyras av och förhålla sig till de satta jämställdhetsmålen. Förslaget lever inte upp den ambitionen. Inte heller kommer världens bästa djurskyddslag att skydda djur när det förekommer våld i nära relationer. Se Sambandet hoppas att regeringen och Sven-Erik Bucht inser vikten av att göra ett nytt och realistiskt förslag på en sekretessbrytande regel.
Carin Holmberg