Det är lätt att fastna i sin egen självbild. Om vi frågar någon söderifrån om Norrbottens ekonomiska aktivitet nämns ofta gruvor, tung industri och skogsbruk. Alla tre näringar är naturligtvis nyttiga men de kommer inte att expandera nämnvärt de närmaste åren. Något som däremot kan växa snabbt, med ett relativt litet paket av stödåtgärder, är turismen. Om tio år skulle Norrbotten kunna vara den plats i Sverige andra européer tänker på när de ska på semester.
De senaste åtta åren har antalet gästnätter i Norrbotten ökat med 22 procent enligt statistik från SCB. Norrbottens län lockar många besökare från Sverige och övriga världen. Tre av Sveriges fjorton objekt på Unescos världsarvslista finns i länet: Struves meridianbåge, Gammelstads kyrkstad samt Laponia. Antalet sysselsatta (årsverken) i området Swedish Lapland (Norrbottens län, Skellefteå kommun och Sorsele kommun) är drygt 3 700 vilket är en ökning med 90 procent sedan år 2000.
Enskilda företag har svårt att rusta och bygga vandringsleder i fjällen, de kan däremot blomstra om denna viktiga infrastruktur för turism finns. Om turistnäringen ska blomstra bör pengar i statsbudgeten läggas på att bygga ut vandringsleder samt på fler och trevligare övernattningsstugor. Precis som tunnelbanor behövs för Stockholms ekonomi behövs vandringsleder för fjällkommunerna.
Det finns ett antal reformer som skulle kunna genomföras, eller i vissa fall stoppas för att gynna turismen i Norrbotten. När folk ska ta sig till Norrbotten kommer de jämföra priser med resten av kontinenten.
Ett införande av en ny flygskatt är därför dödligt för turismen. Turismsektorn är årstidsberoende med högsäsonger där det behövs många anställa och andra tider då anläggningarna i princip står tomma. Arbetsrätten behöver därför anpassas efter det. Momsnivåerna måste också justeras i paritet med våra grannländers nivåer för att få likvärdiga konkurrensvillkor.
Kommuner måste bli bättre och snabbare på att sälja mark - inte bara när någon frågar om det - utan även jobba proaktivt och identifiera mark som man gör i ordning för försäljning. Norrbotten är inte litet och det finns inget värde i att kommuner sitter och håller på oanvänd mark i all evig tid.
För att ta ett exempel på turismens potential: Luleå kommuns turism växte med tio procent det senaste året, vilket innebar en ökad omsättning på 84 miljoner. Skulle den utvecklingen kunna hålla i sig i tio år skulle turismen gå från 924 miljoner kronor till nästan 2 400 miljoner per år - en omsättning som vida överstiger Luleå tekniska universitets nuvarande omsättning.
Möjligen är detta en dröm om hur det skulle kunna vara, men en dröm är alltid det första steget till en verklighet.
Henrik Wikström,
regionkandidat (M) Boden
Jonas Grafström,
doktor i nationalekonomi, riksdagskandidat (M) Norrbotten