FN-organet Unesco har utnämnt 1 073 världsarv och 15 av dessa finns i Sverige. De svenska världsarven är en fantastisk resurs – de ger möjlighet för oss alla att lära om vår historia, förstå kopplingen till andra länder, samtidigt som de främjar turism och det lokala näringslivet.
Bevarande av världsarv hamnar ibland i konflikt med andra samhällsintressen, som satsningar på vägar, gruvor och vindkraft eller nybyggnation, och världsarv kan ses som hinder för ”utveckling”. Men det bygger i så fall på en förenklad bild av världsarvens roll samt att deras potential som utvecklingsresurs glöms bort.
Att bevara ett världsarv är inte att frysa tiden. Tvärtom, en viktig del i det långsiktiga bevarandet är att världsarv ska levandegöras och vara en del av dagligt liv på många olika sätt. Världsarv är mycket mer än statiska historiska objekt som aldrig får röras. I själva verket kan bevarandet bidra till mervärde och hållbar utveckling, ekonomisk såväl som social. Även som forskningsområde är världsarven en framtids möjlighet.
Norrbotten har hela tre världsarv:
# Världsarvet Laponia är ett av fåtal kombinerade natur- och kulturvärldsarv i världen. Sedan naturums etablerande i Stuor Muorkke/ Stora Sjöfallet har antalet besökare till världsarvet ökat betydligt. På naturum tar närmare 10 000 besökare årligen del av utställningar och aktiviteter, får turtips, och fikar medan de njuter av Laponias storslagna vyer.
# Gammelstads kyrkstad är ett av länets ledande besöksmål och en viktig attraktion i Luleåregionen och Swedish Lapland. Friluftsmuseet Hägnan i Gammelstad var 2016 länets mest besökta museum med 93 000 besökare. Visitor Centre i Gammelstad har de senaste åren dessutom haft stadigt ökande besökssiffror.
# Struves meridianbåge var en av sin tids mest betydande vetenskapliga bedrifter och har i snart 200 år förenat nationer från Svarta havet till Norra ishavet. På svensk mark genomfördes mätningar i Tornedalen och idag arbetar ett gränsöverskridande förvaltningsråd i de fyra Tornedalskommunerna.
Turism ger stora möjligheter för lokal och regional utveckling och skapar arbetstillfällen, inte minst för unga och utlandsfödda. Turismen innebär också utmaningar och det gäller att hitta en långsiktig hållbarhet så att inte turismen sliter på platsens, miljöns eller byggandens unika värden eller får sådana effekter att lokalbefolkningens behov och intressen åsidosätts. I den Nationella strategin för svensk besöksnäring framgår det att organisationen Svensk Turism tar sikte på att, med hållbarhet i fokus, fördubbla besöksnäringens omsättning till år 2020. Svenska världsarv är naturligtvis en strategiskt viktigt resurs för att nå det målet: Under 2014 besökte hälften av de utländska turisterna i Sverige ett kulturarv.
För att nå balans mellan långsiktigt bevarande och utveckling är det viktigt att det finns stark lokal förankring och kunskap om världsarven, och att det också blir tydligt att det inte bara handlar om ekonomiska eller historiska värden när det gäller världsarven.
Den internationella trenden är att turister i allt större utsträckning väljer resmål de uppfattar har stora kultur- och naturvärden. "Världsarv" är ett internationellt känt varumärke som ska vara en garanti för just detta. Genom välbevarade och levande världsarv med stark lokal förankring, skapas intressanta turistmål, som i sin tur ligger till grund för ekonomisk tillväxt för lokalsamhället och ger attraktiva platser att bo på.
Mats Djurberg,
generalsekreterare, Svenska Unescorådet
Jytte Rüdiger,
kulturchef, Haparanda stad
Sara Vintén,
världsarvssamordnare, Luleå kommun
Åsa Nordin Jonsson,
Laponiatjuottjudus/Laponiaförvaltningen