I Sverige går utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle fort. Tillgången till kontanter har därför seglat upp som en viktig samhällsfråga de senaste åren i takt med att kontanterna minskar i omlopp till förmån för digitala lösningar; fler bankkontor stängs ned och allt färre av de kontor som finns kvar erbjuder kontantservice.
Den snabba samhällsutvecklingen har lett till att kontanthanteringen har blivit problematisk för många företagare, särskilt för de som är verksamma på landsbygden, visar Företagarnas och Butikernas nya rapport som framställts i samarbete med ICA-handlarnas Förbund. Kostnaden för den försämrade infrastrukturen som omger kontanthanteringen har nu lagts på den enskilde företagaren.
Kontanthanteringen uppges av företagarna själva vara administrativt betungande och kostsam samtidigt som den skapar otrygghet för verksamheten. Faktum kvarstår dock; trots att företagare upplever dessa problem och att kontanterna successivt minskar, så kommer kontanter att utgöra en del av betalkedjan framöver och företagare behöver därför ha rimliga möjligheter att hantera kontanter i sina verksamheter.
Turistnäringen och handlare är kanske de främsta exemplen på kontanttunga branscher. Kontanter är dessutom nödvändiga för flera grupper i samhället vilket gör att den snabba omställningen inte blir helt oproblematisk. Detta blir tydligt i vår undersökning där vi kan se att den stora majoriteten företag accepterar kontanter; men att det endast är ytterst få, fem procent, som föredrar kontanter som betalsätt.
När den fysiska infrastrukturen som ska underlätta kontantflödet monteras ned samtidigt som och allt färre bankkontor och serviceboxar finns kvar i de lokala orterna ökar kostnaderna för företagen att växla in och köpa kontanter.
För företag som behöver deponera sina dagskassor finns det i huvudsak tre alternativ; antingen lämnar de in sina kontanter på ett bankkontor, via en servicebox eller så låter de ett säkerhetsföretag hämta upp kontanterna. För företagare i storstadsområden är detta inte lika problematiskt, där det vanligaste är att de använder sig av säkerhetsföretag. Men hanteringen upplevs ändå som dyr och administrativt tung.
För resten av landets företagare blir detta dock ett större orosmoment. Säkerhetsföretagens rutter kan omöjligt täcka in hela landet och när bankkontor och serviceboxar blir allt mer sällsynta tvingas företagare i realiteten åka flera mil enkel väg för att lämna in sina dagskassor.
dFöretagare på landsbygd anger att avståndet till inlämningsställen är tre gånger mer problematiskt jämfört med företagare i städerna – det är ohållbart.
Det övergripande ansvaret för kontanthantering har förflyttats från Riksbanken till flera olika aktörer. Detta har visat sig vara problematiskt och är en anledning till att kontanthanteringen fungerar otillfredsställande för många företagare runt om i landet. Riksbanken bör åter få det övergripande ansvaret för att kontanthanteringen ska fungera tillfredställande.
Frågan om kontanthantering är också en säkerhetsfråga. En bättre infrastruktur för kontanthanteringen skulle minska risken att utsättas för brott, när företagare inte längre behöver färdas längre sträckor med större summor pengar eller förvara kontanter i butiken under en längre tid.
Kontanter är kanske inte längre ”king” men de är fortfarande en förutsättning för att hela Sverige ska kunna leva. Det är dags att slanta upp för att kontanthanteringen ska fungera.