Det finns någonting som står i vägen för den progressiva förändring som så många av oss vill se, oavsett om det handlar om jämställdhet, jämlikhet, miljö eller fred. Något som gör oss begränsade och ensidiga i vår blick på världen. Som riskerar att stå i vägen för att nya visioner och nödvändiga förslag kan förverkligas.
Den nationella självbilden.
Ett fenomen som förekommer över hela världen, och Sverige är inget undantag. Kanske är det till och med så att den svenska självbilden är särskilt problematisk, eftersom den tenderar att vara både självgod, provinsiell och på något sätt alltid oskyldig. I en tid då nationalistiska stämningar dominerar den mediala och politiska diskussionen blir effekten dubbel – felet ligger alltid hos “dom andra”. Oavsett om “Sverigebilden” upprätthålls genom statens varumärkesarbete eller ifrågasätts som falsk av så kallade Sverigevänner. Självbilden blir till ett mäktigt verktyg för både grupper med makt, och för de delar av befolkningen som passar in i den tänkta normen, som tillhör det nationella “vi:et”.
Så vad är problemet? Låt oss pröva den svenska självbilden när det gäller rasism.
“Sverige är inte rasistiskt”. Sverige får skarp kritik från FN för det höga antalet hatbrott mot afrosvenskar, muslimer, judar, romer och samer. Till exempel personuppklaras endast 7 procent av alla anmälda afrofobiska hatbrott. Inom polisväsendet förekommer återkommande profilering utifrån ras och etnicitet. Sverige har inte antagit urfolkskonventionen ILO:169, och följer inte internationell standard vad gäller samers inflytande över sina liv och marker. I Sverige låter vi nazister organisera sig och och manifestera sitt hat. Här bränns flyktingboenden ned och gränserna stängs för människor på flykt. Kostnader för asylmottagande och inkludering ställs rutinmässigt mot den svenska välfärden, ofta utifrån selektiv och vinklad data. Risken att som utrikesfödd och högutbildad sakna arbete eller ha ett arbete som en är överkvalificerad för är större i Sverige än i de flesta andra länder. Löneskillnaden mellan utrikes och inrikes födda är stor, vilket leder till stora skillnader i de sociala trygghetssystem och pensioner. Människor som immigrerat från Afrika, Asien och Latinamerikanska blir mer diskriminerande än personer som immigrerat från västerländska länder. I Sverige får människor sparken för att de bär slöja. Personer med arabiskklingande namn har mindre chans att bli kallade till jobbintervju än personer med svenskklingande namn, oavsett om de är födda i Sverige eller i Mellanöstern. Vad ska vi kalla detta om inte rasism?
Poängen är nu inte att klaga på allt i Sverige, eller att bortse från att många saker är mycket svårare i andra delar av världen. Det är en uppmaning till en politisk diskussion där det inte ska vara givet att Sverige likställs med “det goda”, där nationalism inte behöver utgöra ramen för hur vi tänker. Bristande självinsikt står i vägen för ödmjukhet, respekt och utveckling.
Feministiskt initiativs utgångspunkt är den antirasistiska feminismen och arbetar oförtröttligt med att föra in dessa perspektiv i all politik och debatt. Till exempel måste Sveriges regering och riksdag uppfylla sina åtaganden enligt FN:s Internationella konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, och i enlighet med detta ompröva beslutet om förbud av nazistisk organisering. Vi vill prioritera och ge mer resurser till arbetet mot diskriminering och hatbrott, och att såväl utbildningar och rättsväsende får utbildning i antirasism, genus och normkritik. Vi är konsekventa i våra krav på en värdig asyl- och migrationspolitik. Vi kräver att Sverige ska ratificera ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter, att samernas rättigheter stärks och att sametinget ges ökade resurser och inflytande.
Feministiskt initiativ vågar tala klarspråk om Sveriges tillkortakommanden och dubbelmoral, och har förslag för att komma tillrätta med dessa orimliga och orättvisa förhållanden. Vi har politik som pekar på det obekväma utan att skylla på någon annan.
Gudrun Schyman
partiledare F!
Carmen Blanco Valer
riksdagskandidat ochantirasistisk talesperson F!
Annelie Nordström
riksdagskandidat ocharbetsmarknadspolitisk talesperson F!
Lotten Sunna
riksdagskandidat ochsocialförsäkringspolitisk talesperson F!
Stefan Mikaelsson
riksdagskandidat F!, ledamot i Sametinget
Inez Abrahamsson
riksdagskandidat samtlands- och glesbygdspolitisk talesperson F!