2016 - yrkesutbildningens år

Norrbottens län2015-12-13 09:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I en allt mer kunskapsintensiv ekonomi ställs högre krav på kunskaper och färdigheter för att människor ska kunna ta de jobb som finns och som uppstår när ekonomin ställer om och branscher och företag skapas och utvecklas. Förutsättningarna för produktion av varor och tjänster utvecklas snabbt. Gymnasieskolans yrkesprogram ger de förmågor som unga behöver för att kunna ta de jobb som finns och som företag behöver för att kunna utvecklas. Därför är programmen viktiga för såväl dagens som morgondagens jobb.

För att vända den trend med sjunkande intresse vi sett under flera år, går regeringen samman med LO och Svenskt näringsliv för att göra 2016 till yrkesutbildningens år. Tillsammans avsätter vi totalt över 30 miljoner kronor för att under 2016 göra en rad olika insatser för att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft. Det kan handla om möjligheter för elever i grundskolan att prova på yrken för att öka intresset eller att lyfta fram yrkeslärarna som en särskilt viktig grupp för att höja utbildningarnas kvalitet.

Det finns flera skäl till att vi tillsammans vill lyfta fram gymnasieskolans yrkesprogram. En examen från ett yrkesprogram gör att unga kan snabbt ta de jobb som finns. Enligt SCB har sju av tio som tagit yrkesexamen arbete ett år efter studenten.

Yrkesprogrammen är centrala för den nationella kompetensförsörjningen. Vartannat företag och varannan offentlig arbetsgivare upplever svårigheter att få tag på arbetskraft och vart femte rekryteringsförsök bland Svenskt näringsliv medlemmar misslyckas på grund av att det inte finns personer med rätt utbildning och erfarenhet att anställa. Därmed är yrkesprogrammen även viktiga för tillväxten i ekonomin och kvaliteten i välfärden. När företag inte kan rekrytera den personal de behöver hämmas deras utveckling och när offentliga arbetsgivare inte hittar personal hotas i förlängningen kvaliteten.

Därför krävs det gemensamma krafttag för att bryta den trend av sjunkande intresse bland unga att läsa yrkesutbildningar i gymnasieskolan. 2008 var det 35 procent av nybörjareleverna som påbörjade ett yrkesprogram, 2015 var det bara 26 procent som började ett sådant program. Under de senaste åren har många aktörer gjort olika saker för att öka intresset för yrkesprogrammen, men för att bryta den negativa trenden krävs en gemensam mobilisering.

Nu går vi vidare för att tillsammans göra yrkesutbildningarna bättre och mer attraktiva för unga människor. Gymnasieskolans yrkesutbildningar är av central betydelse för att unga snabbt ska kunna ta jobb, för att företagen ska kunna rekrytera den personal de behöver och för att ekonomin ska fortsätta växa.

Aida Hadzialic (S),

gymnasie- och kunskapslyftsminister