Replik på Yvonne Stålnacke och Niklas Nordströms debattinlägg "Vi värnar de som behöver en bostad", publicerat i Kuriren den 3 mars.
”Vi värnar de som behöver en bostad, vilka värnar kritikerna?”, säger Luleås kommunalråd. Därefter ger sig Nordström och Stålnacke på en härskarteknik kallad ”kontextförskjutning”, som i korthet innebär att man inte svarar på de frågor som formulerats utan man förskjuter diskussionens innehåll till något annat. Av de fyra punkter som kommunalråden lyfter är endast en relevant. Ingen i Samordningsgruppen har påstått att ”Rikshem var ute efter snabba klipp”, att ”Det är bara Lulebo som ska bygga bort bostadsbristen” eller att ”Luleå behöver inga fler bostadsföretag”.
För att återgå till diskussionen och de frågor som lyfts:
När Fastighetsvärlden rankade Rikshems köp av Lulebos bestånd som förra årets tredje bästa köp, kände de då till att samhällsfastigheter för 300 miljoner kr ingick i köpet? Och visste de att Lulebo åkte på alla separationskostnader i affären? I så fall hade bedömarna sannolikt utnämnt affären till årets bästa fastighetsköp. Efter årsskiftet blev jag kontaktad av källor med god insyn i Lulebos affär med Rikshem. Anledningen var att de såg tydliga paralleller mellan det som nu sker kopplat till Framtidens skola och det som skett inom Lulebo under 2015.
Dessa källor berättar att lägenheter (1604 st) från Lulebo utgjorde 1,3 miljarder kronor av affären med Rikshem. Källorna berättar vidare att via Newsecs omsorg så lades 200 lägenheter till i slutskedet av affären, samtidigt som listan på ingående fastigheter helt skrevs om. På så vis följde en stor del av Lulebos ”guldägg” med affären, vilket Lulebos dåvarande VD var starkt kritiskt till och ej kunde eller ville godkänna innan först nödvändiga analyser tagits fram. Enligt källorna godkände någon annan än VD denna lista, då det var viktigt att affären gjordes klar innan Almedalsveckan 2015.
Guldäggen bestod av renoverade lägenheter på Tuna, Radiomasten och Kallkällan. Fastigheter med ett driftnetto över 16 procent högre än vad hela Lulebos bestånd har som snittvärde. Rikshem köpte, med hjälp av den i sista stund reviderade listan, stor del av de fastigheter som generar störst vinst för Lulebo.
Samma år köper Rikshem, som jämförelse, även 1 693 lägenheter av Akelius (i Umeå, Östersund och Haparanda) för 1,9 miljarder kronor.
Att Lulebo inte har haft en kassa för att bygga bostäder stämmer inte enligt källorna. Resultaträkningar visar ett bolag som stadigt genererar vinst och som årligen satsar hundratals miljoner i renoveringar och nyproduktion. Ett bolag
som innan affären med Rikshem hade planer på att bygga 1000 nya lägenheter till 2019.
Orsaken till bostadsbristens Luleå går att finna bakåt i tiden i en allt för försiktig investeringstakt i satsningar för att möjliggöra bostadsbyggande. Ex utbyggnaden av vatten- och avloppsnät (något som kommunens ansvariga själva uttalat under 2016). Till detta ett allt för saktfärdigt arbete med att ta fram detaljplaner och markupplåtelser för bostadsprojekt. Lokala aktörer vittnar om att de vill och har velat investera, men att de inte har kunnat på grund av ovanstående skäl.
Det som nu sker rörande arbetet med Framtidens skola ingår i kommunens planer på att få hit externa aktörer. Fastighetsbolaget Hemsö har som affärsidé att bygga och förvalta skolor och förskolor. Ett beslut om en framtida skolstruktur som skapar ett behov av att bygga en tillräckligt stor volym nya skolor och förskolor är en åtgärd som krävs för att få Hemsö att etablera sig i Luleå, och det vet kommunalråden.
Luleå kommun är åter igen på väg att göra en stor fastighetsaffär utan någon som helst vetskap om vad detta får för ekonomiska konsekvenser för kommunen. Underlaget till Framtidens skola säger ingenting om vad detta kommer att kosta skattebetalarna. Därtill innehåller underlaget flera bevisade allvarliga fel.
Mycket talar för att Framtidens skola drivs framåt av helt andra orsaker än den utpekade lärarbristen. Inget visar heller på hur den skall lösas med förslaget. Skolor, barn och lärare offras i syfte att förverkliga en strategi, alternativ 2 beslutad i kommunstyrelsens arbetsutskott. En strategi där externa investerare skall lockas till Luleå för att bygga bostäder och samhällsfastigheter.
Kommunalråden driver en process som innebär att beslut om ny skolstruktur kommer att tas utan att genomarbetade underlag med vare sig konsekvens- eller riskanalyser först tagits fram. Ledande politiker är tydliga med att detta skall tas fram först efter beslutet är fattat!?
Exakt samma förfaringssätt tillämpades i affären mellan Lulebo och Rikshem. En affär med avsaknad av såväl underlag som konsekvens- samt riskanalys.
Och det är just detta arbetssätt som idag upprör många känslor i Luleå. Folk i allmänhet kan nog godta mycket, även sådant man inte nödvändigtvis gillar, bara det skulle finnas väl underbyggda underlag med tillhörande konsekvens- och riskanalyser som legat till grund för besluten.
Framtidens skola går till beslut baserat på ett underlag som uppvisar så många fel att man skulle kunna skriva en hel bilaga om detta. Och frågor som vi lyfter vägrar ansvariga att svara på.
Thomas Söderlund,Samordningsgruppen Hela kommunen ska leva och lära