Svensk polis måste fungera. Polisen ska finnas i hela landet, dygnet runt under veckans alla dagar. Så är det inte idag. Tecknen på en myndighet i kris är dock många. Otaliga är berättelserna om att polisen inte kan nås, inte kan komma eller lägger ner ärenden som borde kunna utredas bättre. Missnöjet bland polisanställda är stort. Tre poliser slutar sitt yrke varje dag. Situationen är allvarlig och kräver lösningar här och nu.
En enig riksdag beslutade att ombilda Polisen till en sammanhållen nationell myndighet. Reformen, vars förarbeten var grundliga, syftar till ska stärka polisens förmåga att utreda brott i syfte och öka den lokala närvaron av polis i hela landet. Hittills har genomförandet inte lett till de fördelar som var förväntade. Istället sjunker utredningsresultaten dramatiskt - enbart 14 procent av alla brott klaras upp, vilket är det sämsta resultatet för svensk polis på 16 år.
Alliansen i Justitieutskottet har nyligen träffat tolv kommunalråd från Norrlands inland. De beskrev hur polisen inte finns eller har resurser att rycka ut alls, trots anmälningar om pågående allvarlig brottslighet. Tvärtom syftet med polisreformen har avståndet mellan polisen och medborgarna ökat, vilket gör att brottsligheten riskerar att bita sig fast där polisnärvaron är som lägst.
Statskontoret har i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den första delrapporten har precis kommit. Sammanfattningsvis bedömer Statskontoret att polisen hittills genomfört flera viktiga delar av omorganisationen, men att många utmaningar återstår. Tyngdpunkten har "hittills legat på centralstyrning och att stärka den nationella strukturen". Statskontoret anser att det krävs ökat fokus på det lokala polisarbetet samt kommunikation med medarbetarna. Dessutom krävs tillräckliga beslutsbehörigheter för att kunna styra och planera det lokala arbetet samt uthålliga ändamålsenliga resurser. Det är bara att hålla med och undra varför det inte redan gjorts.
På vårt initiativ har riksdagen också sedan tidigare krävt att regeringen återkommer med en redovisning av vilka insatser man gjort för att öka den polisiära närvaron lokalt.
Det är regeringen och inrikesminister Anders Ygeman som har det politiska ansvaret för att ta initiativ så att de brister som Statskontoret pekar på i sin utvärdering kan lösas. Allmänt tal om att man "följer utvecklingen" räcker inte när problemen är av den omfattning vi ser vad gäller polisen. Framförallt borde en regering som inte satsar tillräckliga resurser, utan främst kräver ökad effektivitet, säkerställa att det kommer till stånd.
Vår uppfattning är att organisationen kan och måste bli mer effektiv i enlighet med polisreformens intentioner. Därutöver krävs också fler poliser och fler civilanställda. Till skillnad från regeringen lägger vi i våra respektive budgetmotioner ramar som medger en sådan satsning.
Vi förväntar oss att inrikesminister Anders Ygeman snart redovisar på vilket sätt regeringen ska säkerställa en polis som fungerar och som har kapacitet och förmåga att lösa sitt uppdrag i hela landet.
Beatrice Ask (M),
ordförande justitieutskottet
Johan Hedin (C),
rättspolitisk talesperson
Roger Haddad (L),
rättspolitisk talesperson
Andreas Carlsson (KD),
rättspolitisk talesperson