Sommarmånaderna ökar antalet åldringsbrott. De vanligaste brottsplatserna är den egna bostaden och på platser där människor rör sig mest. Bara i Stockholms innerstad blev över 300 äldre drabbade förra året. Äldre måste därför vara försiktiga i samband med bankomatuttag eller när de öppnar dörren till hemmet. Tredubbla lås hjälper inte om man ändå öppnar dörren för falska blomsterbud eller tårtleverantörer.
Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, möter en genomsnittlig hemtjänsttagare fjorton olika personer från hemtjänsten under en vanlig tvåveckorsperiod. Med denna höga omsättning på personal släpps en främling in i hemmet varje dag. Inte underligt då om det ibland visar sig att den som presenterar sig som ”ny hemtjänstpersonal” råkar vara en brottsling. Självklart har detta ett samband med att till skillnad från barnomsorgen finns inget krav på att anställda inom hemtjänsten ska visa utdrag ur belastningsregistret för att få anställning. Inte heller finns nationella regler om att hemtjänstpersonal ska kunna legitimera sig vid hembesök.
Brott mot äldre är ofta organiserad och utförs av ligor som arbetar utstuderat och metodiskt. Äldre ses som försvarslösa och svaga där det är lätt att lura offret och lätt att komma undan. Men det handlar mer sällan om våldsbrott än om stölder, skadegörelse och bedrägerier. Dessa är förhållandevis svåra att klara upp varför mörkertalet är stort och måste uppmärksammas. Sveriges pensionärers riksförbund, SPRF, och Svenska kommunalpensionärernas förbund, SKPF, kräver bland annat att inte bara brottstyp utan också ålder ska redovisas i kriminalstatistiken. Och vid Brottsförebyggande rådets årliga undersökningar ska även personer över 79 år tillfrågas om sin upplevda utsatthet för brott. Så sker inte i dag.
I civiliserade samhällen finns starka tabun i fråga om våld och övergrepp mot äldre. Det finns därför anledning vara orolig när det dyker upp ligor som saknar dessa gränser. Äldre är en sårbar grupp där både den psykiska och fysiska sårbarheten ökar med stigande ålder. Vi vet att många äldres rädsla för brott påverkar livsstilen och gör dem till fångar i sitt eget hem.
Brott mot äldre är ett allvarligt samhällsproblem som måste tas på största allvar. Men så sker långtifrån alltid. Majoriteten av landets kommuner saknar rutiner för hur man ska förebygga, identifiera och hantera äldres utsatthet för brott. Det är hög tid att dessa problem diskuteras i landets alla kommunala pensionärsråd.
Jöran Rubensson,
ordförande i SPRF
Monica Bäckman,
ordförande i SKPF