Arbetslinje mot bidragslinje

Om ett halvår är det dags för väljarna att säga sitt.

Om ett halvår är det dags för väljarna att säga sitt.

Foto: Dan Hansson/SvD/TT

Norrbottens län2014-03-14 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dag är det exakt sex månader kvar till valet. På bara sex månader hann Socialdemokraterna förtidspensionera cirka 26.000 personer – motsvarande 140 personer per dag – under deras senaste tid vid makten. För de som hamnade i detta utanförskap var detta ett avgörande halvår för deras framtidsutsikter. Socialdemokraterna verkar dock fast beslutna att stå fast vid den bidragspolitik som de gick till val på senast – därmed står valets huvudkonflikt fast – arbetslinjen står mot bidragslinjen. Vilken politik som förs kommer att vara avgörande för Sverige och Norrbotten under de kommande fyra åren.

Sedan Alliansen vann väljarnas förtroende 2006 går över 200.000 fler till jobbet. Fler människor har en egen försörjning och arbetsgemenskap samtidigt som varje ny arbetad timme bidrar till att skapa de resurser som behövs för att vi till exempel ska kunna fortsätta utöka antalet undervisningstimmar i skolan och förbättra karriärmöjligheterna för duktiga lärare. Alliansen har gjort det mer lönsamt att arbeta, breddat vägarna in på arbetsmarknaden och satsat på att företag ska kunna starta och växa i Sverige. Allt för att jobben ska bli fler och komma fler till del.

Jobben är alliansens viktigaste fråga och vi förbereder oss nu tillsammans för att gå fram med fortsatta reformer för fler i arbete. Vårt mål är att alla som kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Därför kommer vi inte att vika från arbetslinjen. Vi är fast beslutna om att se alla och glömma ingen, för alla behövs och kan bidra i bygget av ett bättre Sverige.

Socialdemokraterna saknar förslag på hur jobben ska bli till, och kärnan i deras politik är höjda bidrag som ska finansieras genom kraftiga skattehöjningar på jobb och tillväxt. Deras lösning på arbetsmarknadens utmaningar är ett arbetslöshetsmål. Det är dock inget nytt utan prövades senast Socialdemokraterna satt i regeringsställning, men eftersom man saknade åtgärder för fler jobb valde man i stället att justera statistiken. När politiken inte förmådde att lyfta in människor i arbete tvingades den i stället att pressa ut dem ur arbetskraften.

Ett ökande utanförskap skulle inte bara neka många möjligheten till egen försörjning och chansen att stå på egna ben utan det skulle också komma med ett högt ekonomiskt pris. Att, som Socialdemokraterna vill, riva upp de reformer som minskat utanförskapet riskerar att bygga upp ett omfattande kostnadstryck. Hade exempelvis sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna i år varit på samma nivå som när Socialdemokraterna styrde hade det medfört kostnader på ytterligare drygt 30 miljarder kronor.

Att döma av de förslag som Socialdemokraterna hittills har presenterat verkar de snarare vilja återgå till den politik som drevs innan 2006. Samtidigt vägrar Socialdemokraterna presentera ett regeringsalternativ trots att de sannolikt kommer vara beroende av Miljöpartiets och Vänsterpartiets parlamentariska underlag. Utan en förberedd gemensam politik går det bara att spekulera i hur hårt Miljöpartiets friår eller Vänsterpartiets sextimmarsdag skulle slå mot jobben.

I dag återstår det endast sex månader till riksdagsvalet i september och Alliansen kommer att ägna den tiden till att fortsätta utveckla förslag och idéer för ett Sverige där fler jobb växer fram och kommer fler till del. Hur många som en gemensam rödgrön bidrags- och platspolitik riskerar att pressa ut ur arbetskraften går inte att säga. Däremot står det klart att för Sverige och Norrbotten handlar valet om arbetslinjen mot bidragslinjen.