Den 5 april i år tillkännagavs att världens största barnbokspris till Astrid Lindgrens minne i år tilldelas Meg Rosoff. Priset skapades strax efter författarinnans död för att lyfta barn- och ungdomslitteratur. Barn och ungdomars läsande handlar om så mycket mer än bara en from förhoppning från statens sida att människor ska vara litterära och bildade i största allmänhet. I stället handlar eget läsande och att bli läst för om språkutveckling, bättre möjlighet att klara skolan och i förlängningen kunna få jobb.
Att kunna uttrycka sig i tal och skrift är sannolikt den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i en människas liv och berör grundläggande områden som demokrati, jobb och integration. Forskning visar på stora skillnader mellan olika grupper barns läsförmåga, ofta kopplat till barns etniska bakgrund.
Alliansregeringen gjorde betydande insatser för läsfrämjandet, bland annat genom propositionen "Läsa för livet", med insatser för att främja barn och unga läsande samt för att värna litteraturens ställning. Vi stärkte bibliotekens ställning och anslagen till läsfrämjande insatser ökade stort. För oss moderater är barn och ungas läsande en frihetsfråga.
Astrid Lindgren är en av Sveriges mest betydelsefulla författare och hennes verk finns översatta till fler än 90 språk. Hon förnyade barnlitteraturen och kombinerade konstnärlig integritet med engagemang för barns och ungas rättigheter. Hennes skrivande präglades av en djup förståelse över detta att vara människa med dess glädjeämnen och sorger. Kanske var det egna erfarenheter som gjorde henne så påtagligt stark och modig. Hon var under hela sitt liv en uttalad antinazist och förkämpe för barns rättigheter. När hon upplevde att Socialdemokraterna svek tvekade hon inte att kritisera detta på DN- debatt några månader innan valet 1976 i den numera legendariska historien om pomperipossaskatten i Monimanien.
Dagen när årets vinnare av litteraturpriset till Astrids minne presenteras borde vara läsandets dag i hela Sverige. Vi bör hylla den fria litteraturen och lyfta alla aspekter av frågan om barn och ungas läsande på samma sätt som vi exempelvis lyfter frågor om jämställdhet den 8 mars. Samtidigt bör alla dagar vara Astrid Lindgren-dagar liksom alla dagar bör vara jämställdhetens dag då dessa frågor handlar om mänskliga rättigheter i sin bredaste och mest genuina bemärkelse.
Vi lever i en tid där vi har många och stora samhällsutmaningar framför oss. Detta är en tid för människor som verkar i Astrids anda att stiga fram och modigt stå upp för alla människors lika värde, glädjas över framsteg och kämpa mot allt från främlingsfientlighet till nättroll och homofobi.
Astrid visste hur utanförskap känns och levde helt efter principen att det finns saker man måste göra trots att det kan vara både svårt och farligt för annars är man inte en människa utan bara en liten lort. Det handlar nu som i alla tider om att trotsa den egna bekvämligheten och rädslan och våga gå ut och göra skillnad. Vi behöver många som Astrid i vår tid.
Olof Lavesson (M),
ordförande i riksdagens kulturutskott
Cecilia Magnusson (M),
ledamot kulturutskottet