Livet i Sverige har alltid präglats av våra kuster och sjöar. Det är inte så konstigt. Med en strandremsa från Haparanda i norr till Svinesund i väster, har vi ju en kuststräcka på mer än 270 mil. Dessutom har vi 95.000 farbara sjöar och 1.000 kilometer kanaler.
Sverige har med andra ord fantastiska förutsättningar för ett rikt båtliv. En levande skärgård som genom allemansrätten och strandskyddet är öppen och tillgänglig för alla är något som ger utmärkta förutsättningar för ett rikt båtliv. Fritt handredskapsfiske längs våra kuster och i de stora sjöarna ger ytterligare ett värde.
Med detta som bakgrund är det inte svårt att förstå att Sverige är ett av världens fritidsbåtstätaste länder med 880.000 fritidsbåtar och båtlivet en av våra största folkrörelser.
Båtlivets bidrag till den svenska ekonomin är betydande:
• I dag omsätter båtlivet årligen omkring 15 miljarder kronor och genererar uppemot tre miljarder enbart i moms till statskassan.
• Båtfararna spenderar 1,2 miljarder på mat, dryck och restaurangbesök.
• Båtlivet betalar omkring 585 miljoner kronor årligen i drivmedelsskatt.
På så sätt bidrar båtlivet på ett viktigt och påtagligt sätt inte bara till den svenska ekonomin utan även till sysselsättningen i delar av Sverige där arbetslösheten annars är stor och utflyttningen hög. Ett aktivt båtliv är en förutsättning för en levande skärgård.
Men inte nog med det. Som en av våra största folkrörelser bidrar båtlivet med oerhört mycket mer än så. Det handlar om omistliga värden som det är svårt att beskriva i ekonomiska termer.
Båtlivet bidrar exempelvis till en bättre folkhälsa. Tre av fyra av de flera miljoner svenskar som varje år ägnar sig åt friluftsliv upplever att de känner att båtlivet påverkar deras hälsa positivt.
Vår stora ungdomsverksamhet gör dessutom att tusentals unga får pröva på båtlivet, lära sig segla och visa hänsyn till människor och miljö.
Men trots de stora värden som båtlivet bidrar till, är utvecklingen av vår verksamhet beroende av extern finansiering för att kunna överleva. Våra ledande politiker verkar inte inse värdet av ett aktivt och levande båtliv. Inte nog med att anslagen till friluftslivets organisationer bara uppgår till ett öre per invånare och dag, vi är dessutom drabbade av orättvisa sociala avgifter och politiska beslut som i onödan fördyrar och försvårar båtlivet. De orättvisa sociala avgifterna får ibland absurda konsekvenser. Våra funktionärer i friluftslivet arbetar oftast ideellt utan några ersättningar men ibland måste vi kunna betala dem ett skäligt arvode för allt arbete de lägger ner. Vi friluftsorganisationer måste dock betala sociala avgifter för alla ersättningar på över 999 kronor per år. Hade en idrottsförening utfört samma aktivitet skulle de istället kunna betala ut mer än 22.000 kronor (ett halvt prisbasbelopp) utan att behöva betala sociala avgifter. För samma aktivitet. På samma ställe. För samma deltagare. Förklara logiken i det, den som kan!
Men det finns fler märkliga skatteregler som slår snett. Titta bara på momsen. En gästhamn med platser för husbilar tar ut 25 procent moms av sina båtfarande gäster medan de som kommer landvägen bara betalar tolv procent moms. Det enda rimliga vore naturligtvis att skattesatsen för gästhamnsavgiften ska sänkas till tolv procent, samma skattesats som för övernattning på hotell och camping.
Med rättvisare förutsättningar, skulle vi kunna bidra med så väldigt mycket mer till samhällsbygget.
- Vi skulle lära ännu fler unga med olika bakgrund att segla eller hantera en motorbåt, ge dem en meningsfull fritid och bidra till att minska det ökande utanförskapet
- Vi skulle kunna arbeta tillsammans med myndigheterna för att få en bättre miljö längs våra kuster och i våra sjöar.
- Vi skulle bidra till en bättre folkhälsa genom att få fler att ägna sig åt båtliv
- Vi skulle vara ett verktyg för att få hela Sverige att leva
Det är dags för landets politiker att inse den stora potential som finns i det svenska båtlivet. Ta vår utsträckta hand och låt oss bidra. Då blir alla vinnare.