Besöksnäringen i Sverige sysselsätter 173 000 personer, fler än vad som jobbar inom stålindustrin och fordonsindustrin sammanlagt. Men ännu fler jobb inom restaurang- och hotellverksamhet behövs, särskilt om det ska bli lättare för ungdomar och nyanlända invandrare att få in en fot på arbetsmarknaden.
Fortfarande är det en vanlig uppfattning i vårt land att ”servicejobb” inte är riktiga jobb. Att jobba med människor inom den privata sektorn betraktas inte som lika fint som att jobba med industriproduktion - eller för den delen att jobba med människor inom den offentliga sektorn.
En ledande företrädare för Socialdemokraterna sade att han hellre skulle anställa fler sjuksköterskor än göra det billigare för folk att äta räkmacka på krogen. Uttalandet återspeglar en gammal vanföreställning, att pengar som går till privata tjänster skulle vara bortkastade.
I regeringsställning har Socialdemokraterna gjort upp med Miljöpartiet om att - åtminstone tillfälligt - inte förverkliga hotet om fördubblad matmoms på krogen. Den sänkning av momsen från 25 till 12 procent som genomfördes 2012 har enligt Konjunkturinstitutet bidragit till att skapa tusentals riktiga jobb, vilket förhoppningsvis manar till viss försiktighet.
Men skepsisen mot besöksnäringen är djupt rotad. Så här i budgettider finns därför skäl att påminna om hur det har sett ut, och hur mycket skatter privata tjänsteföretag i Sverige betalar.
Någon enhetlig restaurangmoms finns egentligen inte. När en restaurang serverar alkohol är momsen 25 procent. När den serverar mat är den däremot 12 procent, samma som för mat som köps i en mataffär, vilket är både logiskt och rimligt.
Besöksnäringen i Sverige har länge haft låg lönsamhet. Medan andra branscher haft politiskt stöd har hotell- och restaurangverksamhet betraktats som onödig lyxkonsumtion. Konsekvensen har bland annat blivit att Sverige inte utvecklat sin potential som turistland, trots att det finns fantastiskt mycket att se och uppleva.
Först under senare år har synsättet börjat förändras, men fortfarande lider branschen av regler som infördes på den gamla tiden. Alkohol köps in till konsumentpriser, elen beskattas som hushållsel. Och momsen på den mat som serveras var alltså länge nästan dubbelt så hög som i mataffären.
Den höga beskattningen av arbete gör det svårt att bedriva serviceverksamhet i Sverige. Höjningen av arbetsgivaravgiften för unga påverkar besöksnäringen mer än andra branscher, eftersom vi anställer många unga - något vi självklart inte borde bestraffas för.
Det talas mycket om övergången från varuproduktion till tjänsteproduktion. Vill vi att tjänsteföretag ska våga expandera och nyanställa krävs rimliga villkor. Gammal straffbeskattning måste skrotas. Sänkningen av matmomsen på krogen var ett steg i den riktningen - ett positivt steg.
Låt oss fortsätta att utveckla bättre villkor för tjänsteföretag. Besöksnäringen är en jobbmotor - låt den fortsätta snurra, och sätt inga nya käppar i hjulen. Ge Sverige en möjlighet att utvecklas till det besöksland som det förtjänar att vara.
Ulf Mannestig,
styrelseordförande Långholmen Hotell och Restaurang AB