Våra politiker har alltmer dragit sig tillbaka från olika politikområden och på gott och ont lagt ett ökat ansvar på medborgarna. De senaste årens brist på bostadspolitik får nog hänföras till den "onda sidan". Vi har en skriande bostadsbrist. För att ha någonstans att bo måste många hushåll skuldsätta sig. Under de senaste tolv månaderna har priserna på bostadsrätter ökat med 19 procent och sedan år 2008 har hushållens lån ökat med 56 procent eller 1 100 miljarder kronor. Hushållens tillgångar består till stor del av bostäder. Det är provocerande att vår tidigare finansminister, Anders Borg, plötsligt varnar för en bostadsbubbla.
I den så kallade Geneverapporten om världsekonomin finns Sverige med på listan över världens mest skuldsatta ekonomier. I rapporten räknas all skuldsättning i samhället med, det vill säga allt från enskilda personer till företag. Sverige fick silvermedaljen med skulder på 293 procent av BNP.
Det finns inte balans mellan tillgång och efterfrågan på bostadsmarknaden och priserna skenar. En stor förklaring till utvecklingen är att det under en följd av år inte har byggts tillräckligt med hyresrätter med rimliga hyror. Hyresrätten har en balanserande roll på bostadsmarknaden och påverkar prisbilden på andra boendeformer.
I dag gäller särskilda regler om hyrorna för nyproducerade hyresrätter. Reglerna går band annat ut på att den som investerar i en hyresfastighet ska kunna räkna hem sin investering. Detta gör att hyran för en trerumslägenhet ofta hamnar på cirka 10 000 kronor per månad. Hyresnivåer som gör att stora grupper inte har råd att efterfråga de nybyggda lägenheterna. Trots hyresnivåerna har marknaden misslyckats med att producera hyresrätter i tillräcklig omfattning.
Bristen på lediga hyresrätter med en rimlig hyra skadar tillväxten. Människor kan inte flytta till lediga arbeten och den inhemska efterfrågan skadas, eftersom boendekostnaderna minskar hushållens möjligheter att konsumera annat.
Det måste alltså produceras betydligt fler hyresrätter med rimliga hyror. De hyresnivåer som i dag gäller vid nyproduktion är inte rimliga. Bristen på nya hyresrätter med rimliga hyror bidrar till att hålla upp priserna på bostadsrätter och villor. Resultatet blir en samhällsekonomiskt oroväckande skuldsättning.
För att lösa situationen måste politiker på alla nivåer vara beredda att fatta nödvändiga beslut.
Vi kan konstatera att den nuvarande regeringen tagit en del glädjande steg bland annat i form av investeringsstimulanser, men det behövs mer. Regeringen måste också göra något åt det faktum att hyresrätten beskattas betydligt hårdare än alla andra boendeformer. Detta ökar hyresnivåerna.
Inom kommunerna kan politikerna använda sitt planmonopol, erbjuda mark till rimlig kostnad, hålla ner anslutningsavgifter och använda sina allmännyttiga bostadsföretag för att driva en lokal bostadspolitik.
När det gäller kommunerna oroas vi av de nyliberala tankar som finns och som går ut på att sälja ut stora delar av det beståndet av hyresrätter inom de kommunala bostadsföretagen. Politiken tar ett steg tillbaka, litar på marknaden och minskar sitt politiska inflytande på den lokala bostadsmarknaden.
Från Hyresgästföreningen anser vi att alla människor har rätt till en bra bostad till en rimlig kostnad. Det är en social rättighet. De senaste åren har våra politiker avvaktat kraftfullt och bostadsmarknaden börjar likna ett pyramidspel. Vem vinner och vem förlorar?
Henry Magnusson,
regionchef Hyresgästföreningen Norrland
Lillemor Göransson,
ordförande Hyresgästföringen Norrland