I veckan presenterade regeringen en budget som med all tydlighet visar att Stefan Löfven och Magdalena Andersson saknar förslag för att möta Sveriges utmaningar. I stället går Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med stöd av Vänsterpartiet, fram med förslag som slår mot hushållens ekonomi, företagande och arbetstillfällen i hela landet.
Regeringens samlade skattehöjningar under de kommande fyra åren uppgår till över 150 miljarder kronor.
Nio av tio skattekronor slår mot jobb och tillväxt. Finansdepartementets egna siffror visar att alla med en disponibel inkomst över 17 500 kronor, 60 procent av alla svenskar, får sämre ekonomi till följd av regeringens politik. Minskat ROT-avdrag, höjda inkomstskatter och höjda avgifter för att anställa slår mot den svenska ekonomin.
Statsministern hävdar att regeringens politik ska ge 150 000 jobb, vilket vid en granskning visar sig vara ren bluff. Det är det förbättrade konjunkturläget och befolkningsökningen som gör att sysselsättningen växer. Konjunkturinstitutet bedömer att regeringens förslag varaktigt minskar antalet sysselsatta med mellan 15 000 till 20 000 personer. Det är helt fel utveckling för Sverige.
När regeringen höjer trösklarna in till arbetsmarknaden drabbas framförallt de grupper som har det tuffast. Under de senaste åren har ett nytt utanförskap vuxit fram, där utrikes födda och unga utan gymnasieutbildning får allt svårare att komma i arbete. På samma sätt som det var möjligt att bryta utanförskap bland andra grupper behövs nu politiska förslag för att dessa människor ska nå egen försörjning.
Moderaterna har därför presenterat ett paket på tio miljarder kronor för att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Förväntningar på att alla ska göra sitt bästa för att få ett jobb behöver kombineras med en politik som rustar människor för att klara arbetsmarknadens krav, exempelvis genom förstärkt yrkesutbildning. Att det alltid ska löna sig att arbeta är avgörande för att fler jobb ska kunna växa fram och därför föreslår vi ett första jobbet-avdrag som ger störst skattelättnad, i förhållande till inkomsten, till dem med låga inkomster.
I takt med att regeringen höjer skatt efter skatt som försvårar för jobben presenterar vi förslag som gör att sysselsättningen kan öka och utanförskapet pressas tillbaka.
För att fler unga och utrikes födda ska komma in på arbetsmarknaden och för att vi ska fortsätta stärka svensk konkurrenskraft behövs stöd och drivkrafter för jobb.
Att regeringen prioriterar bidragshöjningar framför jobbåtgärder riskerar att förstärka det nya utanförskapet och göra svensk ekonomi mer sårbar. Sverige behöver i stället en arbetslinje som ser och tar tillvara alla människors arbetsförmåga.
Ulf Kristersson,
ekonomisk-politisk talesperson (M)
Krister Hammarbergh,
riksdagsledamot från Norrbotten (M)