Byggmarknaden i Sverige är mer reglerad än de flesta andra marknader. Varför ligger dessa regelverk så långt från regler för normala marknader? Orsaken är troligen att de flesta samhällsplanerare saknar kunskaper i modern ekonomisk analys.
Företag i byggsektorn känner ofta ett tvång att utöver egna arkitektoniska och tekniska regler uppfylla onödiga byggregler som införts av den offentliga sektorn i kommunen och på den nationella nivån. Ofta ställer kommuner särkrav som ligger långt utöver vad som är stadgat i plan- och bygglagen eller i miljöbalken.
Internationella erfarenheter visar att ju fler nivåer av lagar och regler som införts, desto sämre fungerar byggmarknaden. Sammantaget har en sådan överlagring lett till att Sverige i likhet med England har en långsam, ineffektiv och dyrbar byggprocess. Resultatet har varit en stor prisuppgång i de expansiva regionerna. Ekonomisk forskning visar att priset på kontorslokaler och bostäder i Stockholm har ett överpris som ligger på 300- 400 procent, vilket drivs av byggandets mängd av lagar, regler och system för överklagande.
Vid en europeisk jämförelse visar det sig även att bostadsbyggandet i Sverige har mycket större kostnader än våra grannländer. Sveriges byggkostnader ligger cirka 72 procent över EU-snittet. Tysklands byggkostnader ligger cirka 32 procent över EU-snittet – men upplevs där som ett problem.
Nyligen pekade Världsbanken ut våra byggregleringar som ett allvarligt hinder för den svenska ekonomiska utvecklingen. Ett av de områden de pekade på var att Sverige har en ineffektiv markanvändning. Bilden är klar: det finns ett stort reformbehov.
Den svenska regeringen med civil- och bostadsminister Attefall i spetsen har genomfört många förändringar. Men det återstår många problem som behöver åtgärdas. I en nyligen publicerad rapport från Entreprenörskapsforum – Byggmarknadens regleringar – ett hinder för Sveriges ekonomiska utveckling, identifieras ett antal reformer som skulle öka bostadsbyggandet. Där föreslås att statens roll i regleringen av byggandet minskar och att överklagandena beläggs med en mindre avgift. Samtidigt krävs reformer som stärker de kommunala incitamenten till byggande. De kommunala incitamenten är nu svaga. Byggande av bostäder och infrastruktur ger nu små tillskott av inkomster men stora kommunala merkostnader.
Vi förordar därför en kommunal skatt på all mark inom kommunen. En sådan markskatt ger samtidigt kommunerna inkomster som kan bekosta gator, vägar och annan infrastruktur. Samtidigt ökar incitamenten att använda marken för byggande, inflyttning och ekonomisk tillväxt. Att åter införa den statliga fastighetsskatten skulle ha motsatt verkan.
Åke E Andersson,
professor Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Johan Eklund,
docent och forskningsledare Entreprenörskapsforum och Internationella Handelshögskolan i Jönköping