Sångkören, fackförbundet, församlingen och studieförbundet. Pensionärsföreningen, teatergruppen och kooperativet. Alla har de en sak gemensamt. De är delar av en stor och mångfacetterad sektor som ibland kallas civilsamhället ibland idéburen sektor. En sektor som lätt glöms bort när vi i Norrbotten pratar om tillväxt och utveckling.
Näringslivet vet vi alla vad det är. Vi har tydliga bilder av offentlig sektor men om den tredje sektorn, det civila samhället är kunskapen låg.
I den nya boken Civilsamhället klämt mellan stat och kapital med bla Professor Lars Trädgårdh som redaktör finns en beskrivning av det civila samhället ”Det är en sektor som tar reda på hur man ska kunna göra det som marknaden eller staten inte är intresserade av att göra eller inte har lyckats göra på ett bra sätt”.
Norrbotten går just nu på högfart. Arbetslösheten är låg och investeringarna stora, och den moderna tjänsteindustrin växer.
Då är det lätt att luta sig tillbaka och glömma att också värdera andra perspektiv. Arbetstillfällen gör det möjligt att leva. För att livet ska vara värt att leva och för att människor ska vilja flytta in och stanna kvar i Norrbotten behövs ett aktivt civilsamhälle med föreningar som bland annat sprider kultur, idrott, politik och mångfald. Det skapar det mervärde som gör att människor bor kvar och utvecklar sig själva och sin bygd.
Det är ingen liten sektor vi försöker beskriva. I Sverige är närmare 80 procent av den vuxna befolkningen medlemmar i minst en förening. Varannan invånare arbetar ideellt i minst en organisation inom civilsamhället. Det visar statistik från 2012 som redovisas i Framtidskommissionens rapport till regeringen.
Vidare skrivs i Framtidskommissionens rapport att uppskattningar från SCB visar att civilsamhället i Sverige hade 110.000 anställda och intäckter på 212 miljarder kronor år 2009.
Den ekonomiska storleken inom civilsamhället är förstås viktig. Men vi vill inte att vi går vilse helt i ekonomismens begrepp och enbart applicerar ekonomiska värden. De personliga värden som skapas är minst lika viktiga(som i sin tur leder till utveckling av samhälleliga värden)
Till exempel när ungdomarna Jesper, Martin, Michell och Sara tar sina första steg i en professionell musikkarriär i replokalen som drivs av församlingen. När Kurt får stöd att lämna sitt missbruk i föreningen Länkarna. När Elin efter sin sjukskrivning tar sina första steg från en långvarig sjukskrivning till arbetsmarknaden via en praktikplats på Röda Korsets secondhandbutik.
Eller när egenföretagaren Lotta testade och utvecklade sin affärsidé via ledarskapet i en studiecirkel, när Ruwaida tränar sina svenskakunskaper genom den internationella kören, när Lars som har en funktionsnedsättning får träna sina förmågor i arbetskooperativet eller när utbildningen på folkhögskolan ledde till att Anna växte och vågade satsa på universitetsutbildning.
Länets civilsamhälle skapar växt i sig självt. Civilsamhället blir en TILL växtfaktor när vi arbetar gemensamt för Norrbottens utveckling, tillsammans med offentlig sektor och näringslivet.
Fotnot: Den 28 januari arrangerar Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet och Sensus studieförbund en konferens på temat ”En TILL Växtfaktor – om civilsamhället i kulturen”. Där finns möjlighet att diskutera, lära, samtala om civilsamhället och njuta av ett antal kulturella pärlor samt att lyssna till professor Lars Trädgårdh och Anna-Karin Andersson verksamhetchef vid Ideell kulturallians.