Bland svenska och framför allt bland norrländska jägare är det mycket djupt rotat att man på bästa sätt ska ta tillvara det byte man får från jakten - kött och/eller päls. Att inte göra det eller att inte få göra det skulle för de flesta jägare te sig som orimligt och oetiskt.
Men denna självklarhet är inte längre så självklar på grund av EU:s agerande i sälfrågan. Nu måste vår regering agera för att undvika en sådan situation.
2010 beslutade EU-kommissionen att förbjuda all handel med sälprodukter. Förbudet innebar inget hinder för att jaga säl, däremot så blev det förbjudet att saluföra sälprodukter (kött, sälolja, skinn med mera). Det innebar också att en jägare som skjutit en säl inte fick sälja eller ge bort delar från sälen och företag fick inte heller förädla sälprodukter. Handeln med sälar skjutna i Sverige och Finland omfattades dock inte eftersom att vi lyckades få till stånd ett undantag.
Skälet till att EU beslutade att förbjuda handel med sälprodukter var att den storskaliga säljakten som bedrivs i norra Atlanten ansågs vara oetisk.
Nu är denna fråga åter igen uppe för diskussion i EU-kommissionen och förslaget är att förbudet av handel med sälprodukter även ska gälla för Sverige och Finland.
Vad spelar då detta för roll?
Frågan är större och viktigare än vad många tror. Den är oerhört viktig ur både en etisk och en principiell aspekt. Jägarna skulle kunna fortsätta att jaga säl, men de skulle inte få sälja eller ge bort något från den skjuten sälen. De flesta som jagar säl skjuter ett flertal sälar per år och när den egna frysboxen är full behövs det möjlighet att sälja sälprodukter. Försvinner den möjligheten kommer det att bli mindre säljakt med ökande skador på fisket som följd.
Det skulle med säkerhet också medföra att sälen i än högre grad skulle betraktas som ett värdelöst skadedjur i stället för den resurs den ju är. Att skjuta djur och sedan gräva ner dem bryter mot den syn vi har på jakten och viltet. Svenska Jägareförbundet står upp för ett hållbart brukande och att jakten har en viktig roll för naturens mångfald. EU:s hantering av den här frågan går således emot allt vad den svenska viltförvaltningen står för.
Men det kanske allvarligaste är att i en förlängning kan detta vara ett enormt hot mot all jakt i vårt land. Kan EU i dag förbjuda handel med sälprodukter på grund av att man anser att säljakt bedrivs oetiskt i länder 1 000-tals kilometer bort, så kan EU också förbjuda handel med kött, skinn med mera från andra viltarter om de anser att jakten bedrivs oetiskt i något annat land i världen. Vad skulle det exempelvis innebära om EU ansåg att älgjakten bedrevs oetiskt i Sibirien?
Vi, ordföranden i Jägareförbundets länsföreningar i Norrbotten, Västerbotten och Mitt Norrland (Jämtlands och Västernorrlands län), vill på detta sätt uppmana vår regering att med kraft verka för att påverka EU-kommissionen och se till att hitta en lösning så att vi även fortsättningsvis kan sälja sälprodukter. Utan ett kraftfullt agerande från regeringen riskerar vi att förlora en av våra äldsta jakttraditioner.
Sven-Gunnar Sivertsson,
ordförande Jägareförbundet Mitt Norrland
K G Abramsson,
ordförande Jägareförbundet Västerbotten
Mikael Samuelsson,
ordförande Jägareförbundet Norrbotten