Löneskillnader är viktiga att prata om, men verkligheten är inte lika mörk som tyckarna i tv-sofforna ibland ger uttryck för. I själva verket har löneskillnaden mellan män och kvinnor aldrig varit så rättvis som den är i år, och det har fortsatt att krympa i alla sektorer sedan 2005 oberoende av mätmetod. Men inom det offentliga, där politiken har en skyldighet att lägga sig i, är staten sämst och där måste förändringar till omgående. Den offentliga sektorn måste vara ett föredöme som går före.
Vid en jämförelse av kvinnors och mäns genomsnittliga löner för hela arbetsmarknaden år 2012 fick en kvinna 86,1 procent av en mans lön i sitt lönekuvert (Medlingsinstitutet, årsrapport 2013). Denna löneskillnad på 13,9 procent är dock missvisande, eftersom siffran är oviktad. Det hindrar dock inte vissa från att använda den i populistiska utspel, med uppmaning om att rösta rött (eller rosa). Om man istället tar hänsyn till ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet och yrke, kvarstår en skillnad om 6,1 procent i privat sektor. Det är bättre, men inte bra nog. Sverige har väntat för länge på jämställda löner.
Vi tycker att en av samhällets viktigaste uppgifter att skapa lika förutsättningar för alla. Jämställdhet ska vara en självklarhet och kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Den viktigaste förklaringen till löneskillnaden är att män och kvinnor ofta arbetar inom olika yrken och att dessa yrken har olika lönenivåer. Löneskillnaden behöver således inte vara osaklig, det vill säga orsakad av diskriminering. Klart är dock att siffrorna berättar om en arbetsmarknad som är könssegregerad. Det hänger också ihop med att kvinnor driver drygt en fjärdedel, 23 procent, av Sveriges alla företag. Men det blir bättre även där. En tredjedel av alla nya företag, 32 procent, startas idag av kvinnor (Tillväxtverket, 2012).
Arbete är grunden för ett jämställt samhälle. Jämställdheten gynnas av en politik som värnar jobben och som stärker drivkrafterna för att arbeta. Det är framförallt viktigt att slå vakt om de reformer som Alliansregeringen genomfört och som ger fler kvinnor möjlighet att starta eget och arbeta till bättre villkor. Jobbskatteavdragen har också gynnat kvinnor.
För att motverka en könssegregerad arbetsmarknad är det viktigt att flickor och pojkar ges samma förutsättningar att utvecklas i skolan. Med en antagning av 63 procent kvinnor och 37 procent män till den högre utbildningen i Sverige kan förändringen gå fortare än man tror. Ett problem idag är dock att många högre utbildningar inte ger lön för mödan. Sverige är det land där det lönar sig minst för kvinnor att utbilda sig i hela OECD. I länder som Polen, Turkiet och Slovakien är avkastningen på högre utbildning hela tre gånger så hög för kvinnor. Här finns det mycket kvar att göra för att Sverige ska bli ett mer jämställt land, där lika arbete ger lika lön.
Anna Alriksson (M),
kandidat till riksdagen, plats 3
Anna Ibrisagic (M),
ledamot av Europaparlamentet 2004-2014
Sana Suljanovic (M),
kandidat till Luleå kommunfullmäktige, plats 5