Nyligen överlämnades konkurrenskraftsutredningen ”Attraktiv, innovativ och hållbar - strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring” till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Den kommer i en tid av stora prövningar för svenskt jordbruk, inte minst för mjölkproduktionen, och är i hög grad behövd. Hushållningssällskapet välkomnar utredningen som innehåller många konkreta förslag för en positiv utveckling.
Utvecklingen för svensk livsmedelsproduktion är på flera sätt en sorglig historia. För varje år ökar importen och produktionen av livsmedel flyttar utomlands. Enligt Jordbruksverket fanns det år 2013, 16 296 heltidslantbrukare i Sverige. Tio år tidigare var motsvarande siffra 21 914, en minskning med 5 618 lantbrukare eller 26 procent. För Norrbottens del har antalet heltidslantbrukare minskat med hela 40 procent, från 345 till 208.
Det är inte bara produktionen av mat som flyttar utomlands utan så gör även arbetstillfällen. Över 400 000 människor har arbete som är beroende och kopplat till lantbruket. Dessutom minskar Sveriges förmåga att hantera livsmedelsförsörjningen vid internationella störningar. Det blir också svårare att veta vad vi stoppar i oss då kontrollen av livsmedelssäkerhet och antibiotikaanvändning minskar vid import. När antalet lantbrukare blir färre förändras också landskapet, gårdar överges och åkrar växer igen.
Nu finns möjligheter för regeringen att bryta denna negativa trend. Livsmedelsproduktion kan bli det nya ”svenska stålet”, det vill säga en exportframgång och en lönsam bransch. I utredningen finns konkreta förslag till förändring inom fyra områden; företagande, regler och villkor, marknad samt kunskap och innovation.
Inom samtliga områden pekas det på behovet av ökade satsningar på forsknings-, och kunskapsprojekt. En hög produktivitet är förutsättningen för ökad konkurrenskraft och en nyckel är då kunskapsutveckling. Mer forskningsmedel bör därför gå till behovsdriven forskning som stärker konkurrenskraften i jordbruks- och trädgårdsnäringen.
Effekter på näringens konkurrenskraft behöver tas med i beräkningen när regler och villkor läggs fast. Det är därför positivt med utredningens förslag om en översyn av lagstiftningen inom djurproduktionen med syftet att förena ett gott djurskydd med stärkt konkurrenskraft, genom mer målstyrande regler.
Risken är dock uppenbar att ingenting händer. I dagarna lanserade regeringen arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi vilket givetvis är positivt och efterfrågat. Men risken är att alla förslag som nu tagits fram bara får utgöra underlag till en strategi som inte blir klar förrän tidigast om två år.
Svensk livsmedelsproduktion behöver inte fler utredningar. Nu krävs politiskt mod och handlingskraft. Omsätt de förslag som finns i konkurrenskraftsutredningen till verklighet samtidigt som vi tar fram en livsmedelsstrategi! Då kan vi se framåt med tillförsikt om en positiv utveckling och en starkare svensk livsmedelsproduktion.
Jan-Olof Puranen,
vd Hushållningssällskapet Norrbotten Västerbotten
Jesper Broberg,
förbundsdirektör Hushållningssällskapet och medlem av konkurrenskraftsutredningens expertgrupp