Antalet barn i ekonomisk utsatthet minskar. Det visar Rädda Barnens årsrapport om barnfattigdomen. Alla kan vara överens om att det är mycket glädjande. Och det finns anledning att känna hopp för att det ska bli ännu bättre framöver.
Uppgifterna som ligger till grund för nämnda undersökning är hämtade från år 2011. Ser man till de satsningar och reformer som regeringen har gjort sedan dess, finner man flera riktade insatser till just barnfamiljer.
Barnfamiljers ekonomiska standard har höjts genom satsningar på jobbstimulans, höjt bostadsbidrag år 2012 samt en höjning av föräldrapenningen år 2013 på grundnivå för dem med låg eller ingen inkomst. Effekterna av dessa reformer syns som sagt inte i statistiken, eftersom de skett efter 2011. Att höja bostadsbidraget har en mycket hög träffsäkerhet när det gäller stöd till barnfamiljer med risk för ekonomisk utsatthet.
Regeringen höjer även i år bostadstillägget för barnfamiljer. Höjningarna av bostadsbidraget innebär att en tvåbarnsfamilj sedan år 2011 kan ha fått en höjning av bostadsbidraget med upp till 975 kronor i månaden. Detta är något som Kristdemokraterna har kämpat för.
Till sommaren kommer fritidspengen för barn vars föräldrar mottar ekonomiskt bistånd under en längre tid. Syftet med fritidspengen är att även dessa barn ska ges möjlighet till en aktiv och utvecklande fritid. När fler kan betala fotbollsklubbens medlemsavgift, kan frivilligorganisationerna genom sin verksamhet bidra till att öka delaktigheten för barn.
Från första juli i somras får barn dessutom tjäna ett helt basbelopp, dubbelt så mycket mot tidigare, utan att familjens ekonomiska bistånd påverkas. Det betyder att det är lönsamt för en ungdom att ta ett sommarjobb även om föräldrarna har försörjningsstöd. Tidigare räknades även barns inkomster av mot försörjningsstödet. Att ungdomar får ett arbete, också kortare tid, ska uppmuntras.
Regeringen vet och Rädda Barnen pekar på att det finns kommuner som arbetar med barn med risk för ekonomisk utsatthet på ett strukturerat sätt, medan det i andra kommuner finns mer att göra. I barnrättsskrivelsen som regeringen planerar att överlämna till riksdagen i februari kommer därför åtgärder för att stödja kommunernas arbete i frågan att presenteras. Här ser jag gärna att fler exempel sprids på hur det går att genomföra förbättringar på kommunal nivå. Det är också viktigt att kunna se vad som skyddar barn trots risk för ekonomisk utsatthet. Vuxna som ger både kramar och ramar är mycket betydelsefullt. En stark skyddsfaktor är också en fullföljd skolgång.
Det är viktigt att följa utvecklingen av risken för ekonomisk utsatthet för barn. Därför har Barnombudsmannen på regeringens uppdrag utvecklat tjänsten MAX18 som är ett uppföljningssystem på flera områden. Här finns ett bra verktyg för kommunerna att följa om åtgärder som sätts in stöder barnen. Just nu pågår bland annat arbeten med att redovisa risken för ekonomisk utsatthet samt hur många barn och unga som drabbas av vräkning.
Vi ser positiva resultat men det finns fortfarande mycket att göra för att ge alla barn goda och trygga uppväxtvillkor. Barndomen går inte repris.