Abdullah är ett väldigt viktigt namn för mig, säger Zlatan Ibrahimovic i sin egen app. Efter Zlatans konstmål förrförra lördagen på fotbollsarenan Parc des Princes i Paris slet han i glädjeruset av sig tröjan och visade 50 namn intatuerade på sin kropp. 50 namn, Abdullah inräknat, av de 805 miljoner människor som lider av hunger.
Zlatan hjälper FN:s livsmedelsprogram att sprida kunskap om världshungern. En tredjedel av alla barndödsfall i utvecklingsländer är knutna till hunger. Globalt är ett barn av fyra kroniskt undernärd. Det här är en katastrof. Låt världen få veta.
Två dagar efter Zlatans aktion mot världshungern sände Sveriges Radio ett inslag från en stor vetenskapskonferens om matförsörjningen med växtfysiologer, klimatforskare och agronomer. Forskarna var överens om att var tredje människa på jorden lever i en risksituation med osäker mattillgång. Om bara 35 år måste matproduktionen fördubblas för att alla ska kunna äta sig mätta. Inslaget avslutades synnerligen hoppingivande. Enligt matsäkerhetsexperten James Gerber finns en tydlig lösning på en framtida livsmedelskris: Att vi använder kalorierna mer effektivt genom att sluta äta kött.
Nyligen varnade chefen för FN:s klimatpanel att den vattenkris som många länder står inför på grund av klimatförändringarna kommer att leda till konflikter. Han pekade på att djurhållningen är extremt vattenkrävande samtidigt som tillgången på vatten kommer att minska. Enligt den uppmärksammade rapporten Feeding a Thirsty World från Stockholm International Water Institute måste i princip alla, på 40 års sikt, bli vegetarianer för att förhindra en global livsmedelsbrist och matkris.
Höga matpriser gör livsmedelsförsörjningen mycket labil. Det kan utlösa hungerkravaller och inbördeskrig, liknande det som skedde 2008. Det skulle ytterligare förvärra hungerskrisen och skapa en ond cirkel av mer krig, politisk instabilitet och hunger.
Enligt FN upptar djurhållningen en tredjedel av jordens isfria landyta. Köttkonsumtionen beräknas stiga med drygt 70 procent till 2050 samtidigt som konsumtionen av mjölkprodukter förväntas växa med nästan 60 procent. Detta ökar efterfrågan på jordbruksmark och driver upp de globala matpriserna vilket ökar svälten. De ökade livsmedelskostnaderna gör att fattiga inte har råd med utbildning och hälsovård. Vilket i sin tur leder till sänkt produktivitet och ökad fattigdom.
Ett konkret sätt att agera mot världshungern är att dela på maten. Det gör man lättast genom att undvika den 85 till 98-procentiga energiförlust som det innebär att mata djur med spannmål. Då räcker maten längre och fler människor slipper hungra.
Det är fantastiskt bra att Zlatan använder sin stjärnstatus till att uppmärksamma världshungern. Det finns ingen som helst anledning att betvivla hans uppriktiga engagemang. Men om han vill visa det i praktisk handling väljer han att äta mer vegetariskt, uppmana sina fans att göra detsamma och ställer ansvariga politiker mot väggen. Hur länge ska den rika världen fortsätta att mata sina djur med de fattigas mat?
Jonas Paulsson,
Köttfri måndag