Fem år av inbördeskrig

Krigsutbrott. I dag, den 15 mars är det fem år sedan inbördeskriget i Syrien bröt ut.

Krigsutbrott. I dag, den 15 mars är det fem år sedan inbördeskriget i Syrien bröt ut.

Foto: Dusan Vranic/AP Photo

Norrbottens län2016-03-15 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Folkets protester under den arabiska våren blev gnistan till Syriens blodiga inbördeskrig. Ljuspunkterna de fem senaste åren har varit få men den nu pågående vapenvilan och de senaste försöken till fredssamtal kan kanske ge en svag strimma av hopp.

Fredsarbetet i Syrien är och har varit problematiskt. Ryssland tillsammans med Kina har i FN:s säkerhetsråd blockerat en rad initiativ runt Syrien och i slutet av år 2015 klev ryska trupper in i Syrien på Assad-regimens sida. Trots detta lyckades FN:s säkerhetsråd i mitten på december 2015 enhälligt anta en resolution om riktlinjerna för en vapenvila och fredssamtal i Syrien.

Staffan de Mistura, FN:s sändebud i Syrien, talade nyligen vid ett möte i Sveriges riksdag om det pågående arbetet. Fredssamtalen har hittills haltat bland annat på grund av en stor oenighet kring vilka som ska representera oppositionen. Men det bräckliga eldupphör som varat de senaste två veckorna har lett till nya försök till fredssamtal.

Enligt de Mistura tycks det pågående eldupphöret för närvarande i stort att hålla och våldet är på en lägre nivå än tidigare. Många människor som övervägt att fly avvaktar nu för att se hur fredsarbetet går. Förnödenheter når nu fram till delar av tidigare avskurna områden med lastbilar och flyg men behoven är långt ifrån täckta. Det är endast tio av 18 belägrade områden som nåtts av nödhjälp.

President Bashar al-Assads framtida roll är en av de största utmaningarna. De Mistura har varit mycket tydlig med att en politisk övergång i Syrien är lösningen. Målet är att upprätta en övergångsregering inom sex månader och hålla val inom 18 månader. Men tidigare erfarenheter från politiska övergångar visar att det är en process kantad av svåra avvägningar. Om alla regimtrogna avskedas riskerar staten sluta fungera. Om de stannar på sina poster kan lojalitetsproblem med det nya styret uppstå.

Den syriska staten präglades redan innan kriget av förtryck, med en säkerhetsapparat som genomsyrade hela samhället. Efter fem år av krig är inte bara infrastrukturen utan också samhällets väv trasigt. Det finns inga snabba och enkla lösningar. Ingen lösning kommer heller att vara utan betydande svårigheter.

Sverige måste nu stödja FN:s arbete genom ökade satsningar på det humanitära biståndet så att utsatta människor i Syrien kan få mat och förnödenheter. Dessutom måste Sverige göra mer i den militära insatsen mot ISIL.

Karin Enström (M),

utrikespolitisk talesperson, vice ordförande riksdagens utrikesutskott