Antalet asylsökande fortsätter att öka i Sverige och antalet ”nyanlända” som varje kommun tar emot varierar kraftigt.
Redan under andra världskriget skickades cirka 72.000 barn från Finland till Sverige varav cirka 15.000 blev kvar i Sverige och adopterades av svenska fosterfamiljer eller sammanfördes med sina föräldrar som kom till Sverige senare.
Det är många norrlänningar som i dag härstammar från denna invandring.
Uppehållstillstånd
För att vistas i Sverige för personer som kommer från ett land utanför norden eller EU (EES) behövs ett tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. Tillfälliga uppehållstillstånd kan till exempel ges till studenter, experter som ett företag behöver eller utlänningar som skall bedriva näringsverksamhet i Sverige. Permanent uppehållstillstånd kan till exempel ges flyktingar, anhörig make, en person som varit varaktigt bosatt i Sverige i minst två år eller en person som haft arbete och tillfälligt uppehållstillstånd i minst fyra år.
Asyl
En flykting är enligt Genevekonventionen kortfattat en person som befinner sig utanför sitt hemland på grund av en välgrundad fruktan för förföljelse och inte kan, eller av fruktan, inte vill begagna sig av sitt hemlands skydd. Denna person har enligt de mänskliga rättigheterna rätt att resa in i ett annat land för att söka skydd (asyl). Asyl är den fristad eller det skydd en stat kan erbjuda förföljda personer inom sitt eget territorium. En asylsökande som är under 18 år och som kommer till EU utan vårdnadshavare benämns ”ensamkommande barn”.
I Sverige handläggs ansökan om asyl av Migrationsverket vilka har som mål att fatta beslut inom tre månader men den genomsnittliga handläggningen under de sju första månaderna 2014 var 131 dagar. Den som får avslag på sin asylansökan kan överklaga beslutet två gånger vilket kan förlänga handläggningstiden avsevärt.
Lagen om mottagande av asylsökande m fl
Sverige har antagit en lag (1994:137) som styr hur mottagandet av asylsökande mm ska gå till. I den står det bland annat att asylsökande skall erbjudas plats på en förläggning såvida det inte handlar om ensamkommande barn som i stället skall anvisas en kommun som skall ordna boendet för dessa.
Efter att de asylsökande är registrerade har de rätt till bistånd i form av logi (eller bostadsersättning om de väljer annat boende) samt om den sökande saknar egna medel även rätt till dagersättning som kan minskas om t ex kost ingår i boendet. Ett särskilt bidrag kan även betalas ut om det föreligger ett annat angeläget behov. Biståndet skall lämnas av socialnämnden i den kommun där den asylsökande vistas.
Migrationsverket skall även ge de sökande sysselsättning i lämplig omfattning vilket kan bestå av exempelvis svenskaundervisning, skötsel av förläggningen eller annan verksamhet som kan bidra till att göra vistelsen meningsfull.
Beslut om uppehållstillstånd
Om Migrationsverket beslutar om permanent uppehållstillstånd har personen i fråga rätt att bo, arbeta och leva här på samma villkor som övriga bosatta och kan få hjälp med en så kallad etableringsplan.
Vid ev avslag på en asylansökan innebär det att den sökande inte har rätt till uppehållstillstånd i Sverige och migrationsverket fattar samtidigt ett beslut om avvisning. Beslutet kan överklagas inom tre veckor från det att den sökande fått beslutet.
Kommunens ansvar
När det gäller asylboende, det vill säga innan beslut om uppehållstillstånd, så är det Migrationsverket som upphandlar boendet direkt av privata aktörer och kommunerna kan normalt inte påverka antalet platser i denna form av boende. När det gäller de ensamkommande barnen så sluter kommunen och Migrationsverket ett avtal om det antal kommunen kan ta emot och får ersättning för detta. Barn under 16 år har rätt till förskola och skola under tiden de bor på ett asylboende och kommunen har rätt att få ersättning från staten för en del av dessa kostnader.
För de som blir beviljad asyl, det vill säga har får ett permanent uppehållstillstånd, tecknar kommunen ett avtal varje år med länsstyrelsen om hur många de kan ta emot och får vissa bidrag från staten för detta. Det är sedan länsstyrelsen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen som samverkar i mottagandet av de nyanlända.
Folkets röst
En del människor vill minska antalet nyanlända som kommunen tar emot och en del vill öka denna siffra. I min värld menar nog bägge sidor samma sak, det vill säga att vi ska kunna ta hand om dessa personer på ett bra sätt så att de både har ett drägligt boende och en meningsfull sysselsättning samt att kommunen också bör ha en plan och en rimlig budget för detta.
Jag anser att det är dags att man inom kommunerna och de politiska partierna nu öppet börjar prata om dessa frågor på ett objektivt och seriöst sätt och gärna försöker hitta samförståndslösningar mellan de olika partierna. Utan dessa samtal är risken att folket bara ser en sida av myntet vilket kan innebära att de gamla etablerade partierna tappar mandat inom alla nivåer.
Hans Hannlöv,
Folkpartiet Luleå