Fördelar med att fler jobbar längre

Inte bara äldre. Mer sällan diskuteras hur vi får unga att börja jobba tidigare, menar debattörerna, som bland annat föreslår en examensbonus för personer som tar en akademisk examen senast det år de fyller 25 år.

Inte bara äldre. Mer sällan diskuteras hur vi får unga att börja jobba tidigare, menar debattörerna, som bland annat föreslår en examensbonus för personer som tar en akademisk examen senast det år de fyller 25 år.

Foto: ANDERS WIKLUND / SCANPIX

Norrbottens län2016-10-29 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi lever glädjande nog allt längre. Det har klara fördelar men innebär också en utmaning när färre i nuvarande system ska försörja allt fler. För att klara denna demografiska utmaning och värna långsiktigt goda pensioner behövs en god tillväxt och hög sysselsättning.

Men vi behöver också förlänga den genomsnittliga aktiva tiden på arbetsmarknaden. Nu talas om att höja pensionsåldern. Det är förvisso naturligt när medellivslängden ökar, men politiken kan på fler sätt främja ett längre arbetsliv. Vi kristdemokrater har flera förslag för fler aktiva år på arbetsmarknaden - både i slutet och i början.

Vi föreslår att den särskilda löneskatten för äldre, som införts av regeringen, slopas. Det blir då billigare att anställa personer över 65 år och möjligheter ökar att kunna stanna kvar några år till. Det skulle inte minst underlätta för kommuner och landsting/regioner att behålla eller återanställa äldre inom vården, skolan och socialtjänsten. Vi vill samtidigt att åldern för när du får fördubblat jobbskatteavdrag sänks till 64 år, från nuvarande 65 år, för att göra det mer lönsamt för den enskilde, och redan före 65 års ålder synliggöra de ekonomiska fördelarna med att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Mer sällan diskuteras hur vi får unga att börja jobba tidigare. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar ligger etableringsåldern - när man i snitt etablerar sig på arbetsmarknaden - i dag så högt som vid 26 år. För att stimulera en förändring föreslår Kristdemokraterna ett fördubblat jobbskatteavdrag på låga inkomster för personer yngre än 25 år. Tillsammans med introduktionsanställningar, där den unge med något lägre ingångslön kan lära sig jobbet på jobbet, kan detta bidra till att tidigarelägga etableringen.

Svenska studenter slutför också sina akademiska studier sent. 2014 var den genomsnittliga ålder då svenskar tar ut sin första kandidatexamen 28,1 år, att jämföra med OECD-snittet på 26,1 år eller Storbritanniens 23,5 år.

"Sabbatsår" mellan gymnasiestudier och högskolestudier är vanligt, och många studenter tar längre tid än nödvändigt på sig för att slutföra sina studier. Att den så kallade utbildningspremien, enligt OECD, är lägre i Sverige än i jämförbara länder påverkar också.

Vi föreslår därför en examensbonus för personer som tar ut en akademisk examen senast det år de fyller 25 år. Denna bonus består i en tvåårig förlängd tid med dubbelt jobbskatteavdrag. Det ger den enskilda incitament att lägga på ett extra krut med studierna, ta ut sin examen och etablera sig på arbetsmarknaden.

Den tid som etableringsåldern kan sänkas är viktig för den enskilde och dennes pension, samhället i stort och pensionssystemet. Fler i jobb tidigare leder till mer skatteintäkter och en bättre välfärd.

Jakob Forssmed,

ekonomisk-politisk talesperson, Kristdemokraterna

Aron Modig,

socialförsäkringspolitisk talesperson, Kristdemokraterna