Regeringen ska i höst ta beslut om skärpta energikrav för hus. Bostadsbyggande behöver öka, men vi måste samtidigt bygga hållbart. Tyvärr kommer det förslag till nya byggregler som regeringen sänt ut på remiss inte att bidra till hållbart byggande. Man har helt missat systemperspektivet; att varje byggnads energisystem är en del i ett större energisystem.
Förslaget ökar förutsättningarna för vissa förnybara energilösningar, men inte alla. Storskalig vind- och solenergi och förnybar kraft- och fjärrvärme diskrimineras av förslaget. Vad man också har missat är att överskott och underskott i ett energisystem måste kunna utjämnas om det ska bli hållbart. Därför behöver förslaget förändras.
I stadsutvecklingen ligger en av de största möjligheterna till hållbarhet, bland annat genom att bättre utnyttja utrymme, infrastruktur, tjänster - och energilösningar. Staden har alltid varit en slags delningsekonomi - långt innan begreppet föddes.
Smarta el- och fjärrvärmenät kopplar ihop den småskaliga energiproduktionen med en infrastruktur som kan lagra energi under vissa perioder och som även kan ta emot och addera andra verksamheters spillvärme.
Det förslag till nya energiregler för byggnader som nu har remissbehandlats understryker behovet av förnybar energi, men missar helt energisystemperspektivet, det vill säga möjligheten att nyttja alla former av förnybar energi och energiöverskott. Förslaget innebär att så länge som byggnaden har sin energiförsörjning från förnybara källor i närheten, till exempel bergvärme, så ställs inga stränga krav på byggnadens klimatskal. Om byggnaden däremot köper restvärme så gäller strängare krav.
Om förslaget genomförs så skulle det frammana en nyproduktion som varken har bra klimatskal eller är integrerad i moderna energisystem. Varje byggnad blir en ”ö” när det gäller värmeförsörjningen, utan möjlighet att ingå i det överliggande smarta nätet och därmed stadens delningsekonomi. En sådan nyproduktion ökar också sårbarheten i elförsörjningen, vars stora utmaning blir effekttillgången under årets kallaste och mörka månader.
Idag är kraft- och fjärrvärmen en viktig del av städernas el- och värmeförsörjning. Ett resultat av att vi inte byggt ”öar” utan integrerade energilösningar som kan nyttja överskott. I längden blir det inte möjligt att behålla kraft- och fjärrvärmesystem med det lagda förslaget. Möjligheten att flytta energi från överskott till underskott försvinner då.
Regeringen bör, tillsammans med Boverket, omarbeta förslaget. Istället för att endast vissa förnybara energilösningar kan användas i den hållbara staden, borde samma förutsättningar gälla för all förnybar energi och för överskottsenergi. Annars går vi miste om dessa resurseffektiva lösningar.
Boverket borde istället fokusera på att byggnader får ett bra klimatskal, oavsett om de hämtar sin värmeenergi från en förnybar källa i närheten eller använder restvärme som uppstått några kvarter bort. Vad som behövs är smarta system för att dela energi så att nya effektberoende och sårbara öar inte byggs. Så främjar vi hållbar stadsutveckling bäst.
Jonas Abrahamsson,
vd E.ON Sverige
Johan Hassel,
vd Global Utmaning
Carl-Johan Enström,
professor emeritus stadsutveckling på KTH samt ordförande i Global Utmanings råd för Hållbara Städer