För drygt ett år sedan marscherade Putin in i Ukraina. Resultatet? Ett annekterat Krim, men också ett allvarligt försämrat säkerhetsläge i Europa som helhet. Också i vår direkta närhet har den ryska militären gått på offensiven. Det militära övningsmönstret är mer aggressivt och våra svenska gränser har upprepade gånger kränkts både från havet och luften. Läget är allvarligt.
För Folkpartiet är det självklart att svensk försvarsförmåga måste öka för att svara upp mot hoten i vår omvärld. Därför har vi i de samtal som förts mellan regeringen och Allianspartierna om försvarets inriktning och finansiering för 2016-2020, drivit en avsevärd ökning av anslagen; ytterligare 18 miljarder till försvaret med början 2015.
Folkpartiet har i förhandlingarna dessutom drivit frågan om Gotlands betydelse för försvaret av Sverige. Gotland är en stor plattform mitt i Östersjön varifrån man med robotsystem kan behärska både stora delar av luftrummet och Östersjöns hela yta. Dessa behöver kunna skyddas med markstridskrafter. Att enbart flytta ett mekaniserat kompani till Gotland, som regeringen föreslår, är otillräckligt. Vitsen med en militär närvaro på Gotland ligger i att där placera såväl luftvärns- som kustrobotsystem.
En stärkt försvarsförmåga är inte enbart en fråga om ökade resurser. Mer samarbete ger mer försvar. Ett medlemskap i Nato skulle förbättra vår säkerhet. Därför har Folkpartiet i de samtal som förts krävt att regeringen ska utreda ett Natomedlemskap. Nu står det klart att regeringen väljer bort en Natoutredning. I stället har regeringen och de tre Allianspartierna kommit överens om en allmängiltig säkerhetspolitisk utredning om för- och nackdelar med Sveriges internationella samarbeten i stort. I princip detsamma som ambassadör Tomas Bertelman redan gjort. Det beklagar vi. Det försämrade omvärldsläget kräver snabba svar på hur vi bäst förbereder ett svenskt medlemskap. Folkpartiet menar att en svensk anslutning till Nato bör ske under denna mandatperiod.
De förhandlingar om försvarets framtid som Folkpartiet valde att lämna redan i förra veckan är nu avslutade. För oss som värnar försvarets behov av betydande resursförstärkningar i en orolig tid, är utfallet en stor besvikelse. De 10,2 miljarder som regeringen anslår för försvarsbeslutsperioden är inte ens i närheten av de fyra miljarder årligen som ÖB begärt för att leverera den ambitionshöjning som sex partier i Försvarsberedningen beställt. Pengarna räcker inte ens för att täcka det underskott i försvarsmaktens ekonomi som redan finns. Istället för att rusta upp försvaret kommer Försvarsmakten tvingas till panikneddragningar i verksamheten. Konsekvensen kan bli att vi i ett mycket allvarligt säkerhetsläge hamnar i en situation där inriktningsbeslutet genast kraschlandar. Då riskerar försvarsbeslutet inte bara att bli en besvikelse, utan ett fullkomligt försvarspolitiskt haveri. Ett sådant haveri vill Folkpartiet inte medverka till.
Allan Widman (FP),
ordförande i försvarsutskottet och riksdagsledamot
Thomas Olofsson (FP),
ordförande FP Norrbotten