Hur ska vi politiker kunna fatta beslut på ett underlag som inte är fullständigt, ett underlag som saknar helhet, ett underlag som är vinklat och i vissa fall även felaktigt. Före jul, mitt under utredningsfasen går (S) ut med att förslaget ska exkludera ett antal skolor. På barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott dras ytterligare skolor bort ifrån utredningen utan konsekvenser i utredningsunderlaget och dess budget. Ingen analys görs, varken konsekvensanalys eller någon ny ekonomisk utredning, allt får fortsätta som om inget hänt. På kommunstyrelsesammanträdet presenteras plötsligt ett helt nytt förslag angående Hemängsskolan, då ska den byggas ihop med Hammarens förskola, utan någon ändring i underlaget, fortfarande ingen konsekvens- eller riskanalys överhuvudtaget. Processen, från underlag till beslut, är mycket amatörmässig, det finns ett mål och det finns ett underlag men dessa två ser inte ut att höra ihop. Det är som två fristående aktiviteter utan koppling. Hur ska beslutsfattare kunna fatta beslut på ett så undermåligt underlag, hur kan kompetensen vara så låg hos dem som tar fram underlaget och hur kan medborgarna ha ett förtroende för någon som anser att detta är gjort på ett rätt sätt?
Är det meningen att politiker ska fatta beslut med bristfälliga och felaktiga uppgifter, genom en vinklad presentation och dessutom helt utan risk- och konsekvensanalyser? Är det meningen att beslut ska genomföras som inte håller den kvalitet som krävs för att bygga ett hållbart samhälle, är det försvarbart att barnen ska få lida för konsekvenserna av årtiondets skolskandal i Norrbotten på grund av inkompetens?
Varför denna ovilja att lyssna på oppositionspolitiker och oviljan att lyssna på medborgarna? Släpp prestigen, ta in fakta och information, gör om och gör rätt - låt utredningen spegla verkligheten och låt det bli något positivt för utvecklingen av kommunen. Visa att barnen är en angelägen fråga för kommunen, att barnens välmående är föräldrarnas och kommunens välmående.
• Inteär det för barnens skull, utredningen saknar barnperspektivet.
• Inte är det på grund av lärarbristen - för då hade åtminstone förslag på lösningar funnits med i utredningen. Forskning (Falch & Ström) visar att lärare tenderar att lämna små skolor i större utsträckning än medelstora, men effekten syns bara för skolor med mindre än 80 elever. Artikeln visar vidare att lärare i ännu större utsträckning tenderar att lämna stora skolor. Den effekten syns för skolor med mer än 400 elever. Slutsatsen måste rimligen vara att medelstora skolor, 80-400 elever, är de mest attraktiva. I förslaget till "Framtidens skola" vill man alltså lägga ner flera skolor som ligger inom det mest attraktiva storleksintervallet, för att bygga några skolor som kommer att bli större än 400 elever, och därmed enligt artikeln bilda mindre attraktiva skolor för lärare. Förslaget riskerar därför att försämra förutsättningarna för att lösa den förväntade lärarbristen. Dessutom har lärarna och rektorerna i Luleå kommun svarat att 80-120 elever är en lämplig storlek för de små skolorna och 250-300 elever för de större. De tycker också att det är önskvärt med en "variation av mindre och större skolor - stad och på landsbygd". Det finns inget problem med lärarbrist i de nedläggningshotade skolorna och det har inte varit några problem med rekrytering av behöriga lärare till dessa berörda skolor.
• Inte är det på grund av ekonomin – utredningen hävdar att det inte är en ekonomisk fråga vilket stämmer, det ger en kostnadsökning på cirka 30 miljoner kronor mer per år.
• Inte är det för barn i behov av särskilt stöd eller på grund av skolresultaten. Forskning (Leithwood & Jantzi) visar att små skolor (mindre än 200 elever) ger bättre studieresultat än medelstora skolor (400-600 elever). Som förslaget till framtidens skola ser ut kommer man att gå från skolor med mindre än 200 elever till skolor med cirka 500 elever (i vissa skolor upp till 700 elever). Slutsatsen måste därför bli att "Framtidens skola" riskerar att försämra för de elever som har det jobbigast.
• Inte är det för att utrikesfödda ska kunna integreras bättre, forskningen visar att det är vissa elevgrupper som i högre grad främjas av att läsa vid en mindre skola (Adolfsson, 2014). Det handlar då främst om elever med utländsk bakgrund och elever med lägre socioekonomisk status.
• Inte är det på grund av att större förskolor skulle ge bättre resultat? Nej, större förskolor bidrar till att barn med behov av särskilt stöd får det svårare, man upptäcker inte dessa barn i tid. Vidare missgynnar det de allra minsta barnens trygghet och anknytning i ett större sammanhang.
Varför ska beslutet tas så fort utan risk- och konsekvensanalyser? Inte är det väl för politikernas skull, inte är det väl på grund av att allt ska hinna "lägga sig" innan nästa val?
Barnen är Luleås framtid! Låt oss sträva efter en levande och livskraftig kommun där vi kan bli fler Luleåbor, där vi bygger upp en skola som möjliggör bättre skolresultat, där vi har den bästa möjliga elevhälsan så barn i behov av särskilt stöd får tidiga insatser, där vi har engagerade och nöjda lärare med bra lön och arbetsvillkor, där vi har Sveriges bästa integration, där förslaget till "Framtidens skola" får hamna i papperskorgen.
Anette Asplund,
Kristdemokraternas gruppledare i Luleå