Att inte röra på sig är dåligt för hälsan. Om det är alla eniga.
En studie som publiceras i American Journal of Clinical Nutrition kopplar dubbelt så många för tidiga dödsfall till stillasittande liv, än till högt BMI och fetma. Enligt rapporten behöver det inte handla om att gå från soffpotatis till elitmotionär. Det räcker med lite vardagsmotion. Det kan räcka med en promenad på 20 minuter om dagen för att minska hälsoriskerna med så mycket som 30 procent.
Men varför rör vi inte på oss, trots att det är så nyttigt för oss?
Vi tror att problemet stavas bristande tillgänglighet. Steget att börja motionera, som på pappret är så enkelt, kan nämligen i verkligheten vara ett stort steg. Har man ingen naturlig relation till rörelse och motion, är det inte så enkelt att komma igång. Inte ens i ett län som Norrbotten, som erbjuder sådana enastående möjligheter till skidåkning, fantastiska skogspromenader och strövområden, rör nämligen inte människor på sig så mycket som de borde. Tvärtom. Ohälsotalen här i länet är mycket oroande och riskerar att bli en ohälsobomb som inte bara kommer att få konsekvenser för den enskilda människan, utan även för landstingets redan ansträngda ekonomi.
Mycket handlar alltså om vanor. Vanor som sätter sig redan i unga år. Här ser vi en oroväckande utveckling.
Även våra barn lever nämligen alldeles för stillasittande liv. Vi ser hur deras tid framför skärmar av olika slag ökar, samtidigt som den spontana uteleken nästan håller på att försvinna. Det är en utveckling som vi tillsammans måste vända.
Här kan friluftslivet lämna viktiga bidrag. Hos oss är nämligen alla välkomna oavsett kön, ålder, etnicitet, utbildning eller ekonomiska möjligheter. Vi har inga elitklasser i korvgrillning.
Men det är inte bara för barnen som bristande tillgänglighet till motion - verklig eller upplevd - kan vara ett hinder för att börja röra på sig i vardagen. För den som aldrig rör på sig kan det vara ett stort mentalt steg att börja motionera organiserat och för den som har knappa ekonomiska resurser, kan ett gymkort vara en omöjlig utgift.
Även här kan och vill vi inom det svenska friluftslivet vara en resurs. Våra organisationer bidrar varje dag med lättillgängliga aktiviteter som att fiska, åka skridskor eller om att helt enkelt bara vara ute i naturen tillsammans och njuta av allemansrätten. Aktiviteter som vare sig kräver dyr utrustning eller stora förkunskaper. Det är egentligen bara två saker som sätter gränserna för vad vi skulle kunna göra tillsammans; fantasi och resurser.
Tyvärr har anslaget till friluftslivet varit i det närmaste oförändrat de två senaste mandatperioderna och uppgår i dag till 28 miljoner kronor per år.
I valrörelsen lovade Socialdemokraterna gång på gång att de skulle dubbla anslaget till friluftslivet om de vann valet, men när finansminister Magdalena Andersson presenterade den nya regeringens första budget i höstas, fanns inte ett spår av några pengar till friluftslivet. Vi ska inte sticka under stol med att vi blev mycket besvikna.
Senare i vår, när regeringen presenterar vårbudgeten har den en ny chans att visa att man menade allvar med de fagra löftena från valrörelsen. Det vore klokt av regeringen. Att investera i friluftslivet är nämligen att investera i en bättre folkhälsa.
Ulf Silvander,
generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv