Transplantationsforskningen har gjort stora framsteg. Genom tekniska och medicinska framsteg har det blivit möjligt att transplantera organ så som njure, lever, hjärta, lunga och bukspottskörtel och vävnader som hud, hjärtklaff och benvävnad.
En nödvändig förutsättning för transplantationer är att det finns människor som är beredda att donera sina organ och vävnader efter sin död. År 2014 blev 166 personer organdonatorer där sammanlagt 814 organ togs till vara. Det är dock fortfarande fler än 700 personer som väntar på ett organ eller flera.
Ungefär åtta av tio svenskar uppger att de är positivt inställda till organdonationer. Den 30 juni 2015 fanns 1 553 521 personer registrerade i donationsregistret, vilket alltså är betydligt färre än antalet svenskar som ställer sig positiva till organdonation.
Mot bakgrund av det bör politiker och myndigheter uppmuntra och underlätta för fler svenskar att aktivt ta ställning till organ- och vävnadsdonation.
I dag finns det tre sätt att göra sin donationsvilja känd: informera närstående, fylla i ett donationskort och bära det med sig eller genom att anmäla sig till donationsregistret via Socialstyrelsen/donationsregistret via dator eller med hjälp av mobil eller surfplatta med e-legitimation.
Med anledning av dels den stora organbristen, dels det faktum att få svenskar har gjort sin donationsvilja känd bör regeringen även se över möjligheten för anmälan till donationsregistret i samband med pass-, id-korts- och körkortsansökan.
Utredningen om donations- och transplantationsfrågor tillsattes år 2013 och lämnade sitt slutbetänkande i oktober i år. I utredningen avslogs dessvärre möjligheten att göra sin vilja känd via id-handlingar.
Regeringen får inte nöja sig med att flera miljoner svenskar som vill donera organ inte gör sin vilja känd och i slutändan bidrar till att rädda liv.
Johan Hultberg (M),
riksdagsledamot, Kronoberg