En parlamentarisk kommitté för Sveriges landsbygder har tillsats på ett bra initiativ av Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Resultatet blir förhoppningsvis bra, men kräver i sådant fall ett verkligt nytänkande.
Noterade att ministern, tillsammans med kommittéordföranden Johan Persson uttalat att en sammanhållen politik för landsbygden aldrig tidigare har utretts. Det är en sanning med modifikation. Genom åren har rader av utredningar och kommittéer kommit med förslag om hur hela landet ska kunna utvecklas. Problemet är att de ofta stannat på pappret. Ska den nu tillsatta kommittén få ett värde för oss på landsbygden måste den också leda till konkreta åtgärder.
Målsättningen med kommitténs arbete är frågor som är lätt att instämma i. Fler företag på landsbygden, jord- och skogsbrukets stora betydelse inte bara för landsbygden utan för hela Sveriges ekonomi, liksom att staten har ett ansvar för hela landet.
Åtgärder för att förverkliga dessa mål behövs i alla län och regioner. Det understryks också att Sveriges landsbygder är olika. Det är ett viktigt konstanterande. Utmaningar, förutsättningar och möjligheter skiljer sig i hög grad mellan exempelvis Norrbotten och Skåne.
I århundraden har man från centralmakten sett norra Sverige som ett område där man för en billig penning kunnat hämta råvaror och arbetskraft. Ska hela Sverige leva måste man en gång för alla göra upp med detta närmast koloniala tänkandet. Stora värden i form av vattenkraft, vindkraft, skog och malm produceras i skogslänen, men rikedomarna hamnar till största delen på annat håll.
Vattenkraften är ett tydligt exempel. Kommuner som Jokkmokk, Sollefteå och Ragunda kämpar med en minskande befolkning, nedskärningar och har landets högsta skattetryck, men levererar samtidigt mångmiljardbelopp till statskassan. Bara i fastighetsskatt levereras årligen miljarder till staten. Undertecknad har sedan länge drivit frågan om en rättvisare fördelning, som man har i Kanada eller Norge.
Ett annat exempel är att vi i Sverige inte har regionala Naturresursavgifter. Vi är tämligen unika av de utvecklade länderna i världen som inte tar ut avgifter på framför allt ändliga resurser. En regional naturresursavgift hade inneburit ett helt annat läge för exempelvis Pajala, där situationen utvecklas till att kommunmedborgarna sannolikt kommer att sitta med Svarte Petter.
Kommittén kan med fördel börja arbetet med att hämta inspiration från länder som Kanada och Norge för att hitta vägar till en rättvisare landsbygdspolitik.
Min uppmaning till kommittén är: gör en gång för alla upp med det koloniala synsätt, som medverkar till fortsatt urbanisering och centralisering. Vi behöver en offensiv politik, till hela landets fromma.
Nils-Olov Lindfors,
Centerpartiet i Luleå